tisdag26 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Vårdanställda får sen hjälp av företagshälsovården

Publicerad: 29 september 2015, 06:30

Landsting och kommuner använder företagshälsovården först efter det att arbetsmiljön blivit ett problem, inte före. Det visar en ny svensk studie.

Ämnen i artikeln:

Företagshälsovård

JK

Jens Krey

jens.krey@dagensmedicin.se


– Tanken är att företagshälsovården ska vara stödet i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger Lisa Schmidt, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, till Dagens Medicin.

Och lägger sedan till:

– I dagsläget är det mer reaktivt, företagshälsovården får komma in när någon redan är skadad.

Så går det också att summera resultatet av den studie som IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen genomfört. Med finansiering från Afa försäkring har institutet undersökt hur fyra landsting och sju kommuner använder sig av företagshälsovården.

Även om företagshälsovården gör ett bra jobb, och är väldigt efterfrågade, vad det gäller individuellt stöd så lyser den med sin frånvaro när det kommer till fokus på hur arbetet och arbetsplatserna är utformade, förklarar Lisa Schmidt. Trots att företagshälsovårdens proaktiva roll lyfts i arbetsmiljölagen.

Hur kommer det sig? Saknas det kunskap eller pengar?

– Jag tror att det beror på många faktorer. Bland annat har det skett en förändring på samhällsnivå till en ökad köp- och säljmentalitet, HR- och personalavdelningarna jobbar på ett annat sätt, de fackliga organisationerna och deras skyddsombud är inte lika aktiva som de har varit och företagshälsovården har förskjutits till en upphandlingsfråga.

Men det borde väl gå att få in förebyggande arbetsmiljöarbete i en upphandling, om man är beredd att betala för det?

– Ja. Vad det gäller pengar så är det specifikt en fråga för det offentliga, varje anställd får kosta si och så mycket i företagshälsovård. Det är klart att det är ett sätt att få en bild av hur mycket som måste avsättas, men det ger väldigt mycket fokus på pengar, i stället för på vilka behov som finns.

En liknande studie av det privata näringslivet har, enligt Lisa Schmidt, visat att man där haft mer fokus på vad som behövs förändras i arbetsmiljön, och inte på vad kostnaden var.

– Och jag tror inte att de upplevde det som så mycket dyrare.

Enligt Lisa Schmidt måste man exempelvis göra en ordentlig behovsanalys och svara på frågan om vad det är som gör att folk får ont i ryggen när de jobbar med vissa arbetsuppgifter, innan man föreslår att alla ska börja träna.

– Man kan träna också, men man måste titta efter orsaker i arbetsmiljön.

Är det lönsamt att satsa på bra arbetsmiljö?

– Det är lite pudelns kärna, alla vill ha en siffra på att det är lönsamt. Och det finns forskning som visar just det. Men i insatserna från företagshälsovården jobbar man ofta med ett lite mer långsiktigt perspektiv och det är svårt att få en riktig payoff. Det handlar mer om en upplevelse av att chefer och anställda får de stödet de behöver. Den upplevelsen är det, som du förstår, svårt att få en kostnad på.

Så vilket betyg skulle du vilja ge landstingen och kommunerna i den här frågan?

– Till syvende och sist är det ett politiskt dilemma. Det är politikerna som har det slutgiltiga arbetsmiljöansvaret. Det är kanske där man måste börja, att de få lite insikt, att de ser vilka behov som finns.

IVL Svenska Miljöinstitutet …

… är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforsknings-institut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev