Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Prehospital vård

Kvinnor har tagit över nästan varannan sjukhuschefspost

Publicerad: 11 april 2006, 12:37

Omsättningen bland Sveriges sjukhusdirektörer har varit stor. Sedan år 2000 har alla utom åtta bytts ut. Och i turbulensen har allt fler kvinnor tagit plats - nu är 45 procent av sjukhuscheferna kvinnor.


När Ann-Sofi Bennheden satt som färsk sjukhusdirektör för Centralsjukhuset i Kristianstad 2000, var hon en av 18 kvinnliga sjukhuschefer i Sverige. Sex år senare sitter hon som direktör för Universitetssjukhuset Mas i Malmö, och är en av 25 kvinnor i Sverige med övergripande sjukhusansvar. I dag är 45 procent av 55 sjukhuschefer kvinnor, mot 27 procent av 66 chefer år 2000.

Ökningen är påfallande, men Ann-Sofi Bennheden har inte märkt någon skillnad i sin egen arbetssituation.

- Jag tänker inte på att jag är en kvinnlig chef när jag jobbar, jag har aldrig gjort det. Jag tror att det är bra med en jämn könsfördelning, men den viktigaste principen är ändå att rekrytera efter kompetens, säger hon.

Dagens Medicins kartläggning av landets sjukhuschefer visar på en hög omsättning. Av 66 direktörer år 2000 sitter bara åtta kvar, och det totala antalet har krympt till 55 chefer med ett sjukhusövergripande ansvar.

I flera mindre landsting, som Dalarna och Jämtland, har den traditionella sjukhusdirektören plockats bort och ersatts med andra system, till exempel olika divisionschefer som lyder direkt under landstingsdirektören. I dessa fall har Dagens Medicin klassat landstingsdirektören som chef för sjukhusen.  Lena Eckerström är projektledare för ledarfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting. Hon anser att chefsrotationen för sex år sedan var "osund", men att den lugnat ner sig den senaste tiden.

- Det är kul att vi har 45 procent kvinnliga chefer, och det är en positiv sak med den höga rotationen. Under de senaste åren har vi sett en markant förändring av könsmixen. Det är en mycket medveten satsning av landstingen och där har vi varit väldigt framgångsrika jämfört med andra organisationer och andra i näringslivet, säger Lena Eckerström.

Hon tror att chefsrotationen till största delen är logisk. En del går vidare till större uppgifter och andra går i pension. En annan orsak är att sjukvården är en politiskt styrd organisation.

- En del har väl inte gillat jobbet, eller så har politiken inte gillat dem, de har väl inte gjort ett bra jobb helt enkelt. Det är politikerna som lite grand visar färdriktningen. Man behöver inte hålla varandra i handen hela tiden, men man behöver ha samma ambition med verksamheten.

Lena Eckerström säger att direktörsrotationen för med sig många positiva effekter i form av förnyelse och förändring, men att viss kontinuitet behövs.

- I och med att det är så komplexa organisationer, krävs ett långsiktigt ledarskap för att komma fram till resultaten. Jag tycker nog att det krävs mer än tre år för att göra ett riktigt bra jobb.

Lena Eckerström säger att det senaste decenniet har det lagts allt större vikt vid rekryteringen. Sju av dem som var sjukhusdirektörer 2000 har rekryterats till andra sjukhusledarposter sex år senare.

- Världen är väldigt liten, och alla vet säkert vilka de bästa är även om vi inte har officiella data att jämföra med. Essen kan välja och vraka lite, tror jag, men det är inget man går och pratar om, vilka det är som hör till den här gruppen.

Ann-Sofi Bennheden på Mas är socionom i grunden. Hennes chefskarriär började i dåvarande Malmöhus läns landsting 1984, som personalchef och utvecklingschef. Efter en avstickare som förvaltningschef i Burlövs kommun blev hon kontaktad av nybildade Region Skåne med en fråga om hon ville komma tillbaka till landstingvärlden som direktör för Centralsjukhuset i Kristianstad. År 2005 tog hon över direktörsposten på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.

- Den största utmaningen är att både kunna gasa och bromsa. Ett universitetssjukhus ska ju ligga i framkant. Det är oerhört viktigt att kunna utveckla verksamheten och att ny medicinsk teknik och nya rön kommer patienterna till del så snabbt som möjligt, samtidigt som du har en stram ekonomi som ställer krav på omfördelningar och besparingar, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev