Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Prehospital vård

Vårdgarantin kan bli kortare

Publicerad: 10 december 2008, 10:52

Vårdgarantin kan bli kortare

Väntetiden i vårdgarantin ska kortas från sex till fyra månader och även inkludera undersökningar. Samtidigt ska alla landsting tvingas att fatta lokala beslut om att följa garantin.


Det kommer regeringens utredare av patientens rättigheter Toivo Heinsoo föreslå, när han den 15 december lägger fram sina förslag för socialminister Göran Hägglund (kd), erfar Dagens Medicin.

I dag är den nationella vårdgarantins formel 0-7-90-90.

Det vill säga: Primärvården ska erbjuda kontakt första dagen, läkarbesök inom primärvården ska erbjudas inom sju dagar, efter beslut om remiss ska besök i specialistvården erbjudas inom 90 dagar och efter beslut om behandling ska denna erbjudas patienten inom 90 dagar.

Toivo Heinsoo föreslår nu att väntetiden från remiss i primärvården till läkarbesöket i specialistvården minskar dramatiskt – från 90 till 30 dagar.

Krav på lokala beslut om garanti
Den nya vårdgarantins formel skulle då bli 0-7-30-90 eller 0-7-120. I det senare alternativet är besöket i specialistvården och behandlingen där hopslagen. Avsikten är att enskilda patienter inte ska behöva hålla reda på de olika tidsgränserna. För patienterna är det intressanta hur lång tid det tar att få behandling.

Toivo Heinsoo föreslår också att provtagningar och undersökningar ska ingå i den totala väntetiden på 120 dagar, se också Dagens Medicin nr 39/08. Undersökningarna kan dröja i månader och i värsta fall år och gör dagens regler om väntetider meningslösa, ur patientens synvinkel.

En lagreglerad vårdgaranti var ett av den borgerliga alliansens absolut viktigaste sjukvårdspolitiska löften i valrörelsen 2006.

I dag är den nationella vårdgarantin bara en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Utredaren föreslår nu att det skrivs in i lagen att varje landstingsfullmäktige ska besluta om att följa en nationellt bestämd vårdgaranti. Ett sådant lokalt beslut gör bland annat att revisorerna i landstinget kan följa upp om fullmäktige lever upp till det tagna beslutet.

Regeringens utredare vill däremot inte ge patienterna rätt att gå till domstol i vårdärenden, något som har diskuterats inom utredningen. Skälet till att ett sådant förslag inte läggs är att det skulle strida helt mot hur den svenska hälso- och sjukvården är uppbyggd. Risken är att domstolarna skulle dränkas i sjukvårdsprocesser.

”Jag tror att det ökar pressen”
Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet beklagar att det inte blir någon rättighetslagstiftning för patienterna, men välkomnar att varje landsting ska tvingas att fatta beslut om att följa vårdgarantin.

– Jag tror att det ökar pressen på de lokala politikerna, säger hon.

Reumatologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har de senaste åren sorterat hårdare bland remisserna och har bland annat därigenom lyckats kapa köerna, så att kliniken klarar dagens vårdgaranti.

– Men hur vi ska klara av att ta emot patienterna redan efter 30 dagar har jag svårt att förstå. Det går inte med dagens bemanning och organisation, säger verksamhetschef Agneta Uddhammar, som samtidigt tycker att ambitionen är helt riktig.

– Det finns ju kliniker som klarar 30-dagarsgränsen. Men är en doktor borta, ja då faller alltihop.

Innehållet ska inte in i lagen

Toivo Heinsoo föreslår ingen lagreglering av själva innehållet i den nationella vårdgarantin, eftersom en lagreglering gör den mindre flexibel. Han föreslår att den nationella vårdgarantin även i fortsättningen kan vara en överenskommelse mellan SKL och staten, eller kan skrivas in som en förordning hos Socialstyrelsen.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev