Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Brist på studier om adhd

Publicerad: 11 juni 2013, 08:37

Centralstimulerande läkemedel vid adhd lindrar symtomen hos både barn och vuxna. Men på längre sikt – mer än ett halvår – är medicineringens effekter oklara.


Ämnen i artikeln:

AdhdLäkemedel

Detta skriver Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i en rapport om diagnostik och behandling vid adhd. Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, är projektgruppens ordförande och han konstaterar att läkemedelsindustrin inte har haft något intresse av att göra några långtidsuppföljningar.

– Industrin är nöjd, det är min tanke om detta, säger Lars Jacobsson. Han tillägger att han personligen anser att Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen borde ta tag i saken, eftersom det är så stora patientgrupper som står på preparat med metylfenidat eller atomoxetin.

– En fråga som är jätteviktig att reda ut är den eventuella risken för beroende eller missbruk, säger Lars Jacobsson och nämner barnen som en särskilt viktig grupp att följa upp.

För den enskilda läkaren behöver frågan om långtidsmedicinering inte vara komplicerad.

– All medicinering måste ske efter en överenskommelse och diskussion mellan patient och läkare. De flesta som jobbar med det här är inte oroade av långtidsförskrivning, säger Lars Jacobsson och tillägger att det går utmärkt att avbryta medicineringen på prov om det är patientens önskan.

– I den bästa av världar har man en god kontakt med sin patient och följer upp honom eller henne i regelbundna återbesök.

I dag används inte bara läkemedel vid adhd utan även andra insatser och behandlingar. SBU har gått igenom det vetenskapliga stödet för 30 av dem och slår fast att kognitiv beteendeterapi, KBT, verkar ha effekt på vuxna när läkemedel inte ger tillräcklig symtomlindring.

I övrigt är det skralt med evidensen. Till exempel saknas stöd för att specialkost bestående av ris, kött, grönsaker, päron och vatten skulle ha effekt. Likaså saknas stöd för att kosttillskott med omega-3/omega-6-fettsyror skulle hjälpa.

SBU hittar heller inga visade effekter av exempelvis datorbaserade träningsprogram för förbättring av arbetsminnet eller social färdighetsträning och föräldraträning som tillägg till sedvanlig vård.

– Men bara för att SBU inte hittar stöd så innebär det inte att en viss metod är effektlös, säger Lars Jacobsson.

SBU konstaterar också i rapporten att instrumenten för diagnostik av adhd bör undersökas bättre. De 15 diagnosinstrument som används i Sverige för att utreda misstänkt adhd har granskats. Det vetenskpliga stödet är otillräckligt för samtliga.

Här kan du läsa SBU:s rapport.

SARA RÖRBECKER

Ämnen i artikeln:

AdhdLäkemedel

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev