Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Brus från vattenfall kan förbättra koncentration för unga med adhd

Publicerad: 28 september 2016, 11:03

En pojke löser uppgifter med brus i hörlurarna.

I riktlinjerna för adhd förespråkas annan slags behandling som komplement till läkemedel. Ett exempel är vitt brus som tycks kunna ge ökad koncentrationsförmåga.


Ämnen i artikeln:

Adhd

Även om dagens läkemedel ofta ger god effekt på symtomen vid adhd behövs komplement. I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer står att ”läkemedelsbehandlingen ska individualiseras och utgöra en komponent i ett multimodalt behandlingsprogram”. Liknande budskap finns i de nya riktlinjerna från Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri.

– Kompletterande behandling behövs, eftersom inte alla blir bättre av läkemedel. Dessutom är det oklart vad läkemedelsbehandling har för effekt på lång sikt, säger Peik Gustafsson, överläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö och forskare vid Lunds universitet.

Han har forskat om behandling med brus i hörlurar – ett sätt för barn med adhd att lyckas bättre i situationer när de behöver koncentrera sig.

– Fördelen med brus, jämfört med läkemedel, är att det går att applicera sekundsnabbt när du behöver hjälpen, exempelvis när du ska lösa en skoluppgift eller läsa läxor, säger Göran Söderlund, professor i specialpedagogik vid Sogn og Fjordarne Høgskulen i Norge, och initiativtagare till studien.

I pilotstudien har 20 barn med adhd och 20 normalt utvecklade barn fått lyssna till så kallat vitt brus, icke informationsbärande ljud. Ljudet påminner om bruset från ett vattenfall. Barnen fick – med och utan brus, samt med och utan medicinering – utföra uppgifter som mäter minne och koncentrationsförmåga. En var att komma ihåg serier av substantiv, en annan var att i pricka in var någonstans i ett rutnät som slumpmässiga serier av allt fler prickar dök upp.

– Barnen med adhd fick signifikant bättre resultat med brus. Vi pratar inte om enorma skillnader, men uppåt 5–10 procents ökning av antal rätta svar. Effekten av brus var större än effekten av läkemedel – vi fick här ingen effekt av läkemedel på minnesprestationen, men väl av bruset, säger Göran Söderlund.

En hake är att bruset inte går att maskera, vilket innebär att barnen visste när bruset var på. I en tidigare studie har han dock jämfört en råttmodell av adhd med vanliga råttor. Även adhd-råttorna presterade bättre motoriskt då de utsattes för brus.

Enligt de båda forskarna beror effekten på att nervceller som annars inte skulle reagera, med hjälp av bruset hamnar över ett tröskelvärde. Det fysiska fenomenet de hänvisar till kallas stokastisk resonans, som innebär att brus kan stärka en svag signal. Förstärkningen skulle i detta fall skapa förutsättningar för en nervsignal, vilket i förlängningen kan bidra till bättre fokus. Studien publiceras i Frontiers of Psychology.

Enligt Göran Söderlund kan brus också ha andra fördelar.

– Att sätta på brus i öronen ger barnet en tydlig signal om att nu ska jag plugga, och när man sedan stänger av är man ledig, säger han.

Även vid Karolinska institutet Centre of Neurodevelopmental Disorders, Kind, pågår forskning om alternativ.

– Vi gör den första stora svenska utvärderingen av neurofeedback vid adhd, säger psykologen John Hasslinger.

Sammanlagt 200 barn med adhd, 9–17 år gamla, delas in i fyra grupper. De får antingen träna på en av två varianter av neurofeedback, alternativt utföra vanlig arbets­minnes­träning eller så får de ingå i en kontrollgrupp.

– Hittills har vi rekryterat 140 barn med adhd till projektet men vi kommer inte att analysera och utvärdera grupperna förrän alla 200 barn har genomgått träning och testning, säger John Hasslinger.

Vid Gillbergcentrum på Sahlgrenska akademin i Göteborg har överläkaren och forskaren Mats Johnson studerat effekten av de fleromättade fettsyrorna omega 3 och 6 på barns läsförmåga.

– Tidigare studier antyder att de är viktiga för signalöverföring mellan nervceller, säger han.

Drygt 150 vanliga skolbarn fick under tre månader dagligen sex kapslar med fettsyror, eller palmolja. Sedan fick alla barn fettsyror i tre månader.

– Jämfört med placebo gav fettsyrorna snabbare fonologisk och visuell avläsning, vilket är viktigt för att kunna läsa snabbt och effektivt, säger han.

Tydligast effekt fick de barn som låg högst på skalan för uppmärksamhetsproblematik, även om inga barn hade adhd.

Studien publiceras i Journal of Child Psychiatry and Psychology. Läs abstract här.

Lotta Fredholm

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Adhd

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev