Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Formulär förutsäger inte risk

Publicerad: 23 september 2015, 04:00

Frågeformulär för att bedöma risk för självmord är inte bra nog för att förutsäga om någon kommer att försöka ta livet av sig, enligt en ny rapport från SBU.


På många psykiatriska kliniker vill man att läkare och annan vårdpersonal ska använda sig av skattningsskalor för att göra en strukturerad bedömning av en patients risk för självmord, enligt Magda Waern, professor och överläkare i psykiatri och en av experterna bakom rapporten som publiceras i dag, onsdag.

– Det hänger ihop med en önskan från Socialstyrelsen och senare Ivo om att göra strukturerade riskbedömningar i sjukvården.  Men man har inte haft klart för sig vilka instrument man i så fall bör använda, säger Magda Waern.

I rapporten har SBU gått igenom studier med 22 olika skattningsskalor för bedömning av risk för självmord eller självmordsförsök som identifierats i den vetenskapliga litteraturen.

Översikten visar att det inte finns något instrument som har tillräcklig tillförlitlighet för att förutsäga om en person kommer att försöka ta livet av sig. Däremot kan vissa formulär ha ett värde som pedagogiskt verktyg för mindre erfarna personer i vården.

– Jag säger till mina läkarstudenter att de gärna kan ha ett visst instrument i fickan, för att komma ihåg vad de ska fråga om och lättare få en bild av situationen, säger Magda Waern.

– Men man kan inte förlita sig på de här instrumenten. Vi har inte funnit tillräcklig evidens för att det är meningsfullt att använda skattningsinstrument för att identifiera dem som har stor risk för att försöka begå självmord, fortsätter hon.

En slutsats i rapporten är också att det finns starkt vetenskapligt stöd för att instrumentet Sad persons scale har mycket låg träffsäkerhet. I formuläret, som enligt Magda Waern är relativt populärt i vården i dag, bockar man av olika riskfaktorer för självmord.

– De flesta som sedan gör en suicidal handling identifieras inte med den skalan. Jag tycker att man kan börja fundera på om det är slöseri med tid att använda den, säger hon och tillägger att Sad persons scale från början bara var tänkt som ett pedagogiskt verktyg.

– Det är inget fel med att använda den som ett pedagogiskt verktyg, bara man inte tror att man har täckt de viktiga frågorna när man har bockat av riskfaktorer.

Rapporten betonar samtidigt att det inte finns några studier som undersökt om den kliniska bedömningen förbättras av att använda frågeformulär. Där frågeformuläret används som ett tillägg till den kliniska bedömningen.

– Därför kan man inte uttala sig om det, men där behövs mer forskning, säger Magda Waern.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev