Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Går igång på statlig styrning

Publicerad: 30 maj 2013, 09:36

Statlig styrning och smarta telefoner är två lösningar på psykiatrins problem, tycker regeringens och SKL:s psykiatrisamordnare.


– Statlig styrning är grejer jag går igång på, sade Anders Printz, nationell samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa, när han inledningstalade på Psykiatridagen som anordnades av Dagens Medicin under torsdagen i Stockholm.

Talet höll han tillsammans ned Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och tillsammans gav de en bild av hur de vill att psykiatrin ska utvecklas fram till år 2017.

Som exempel på statlig styrning inom psykiatrin nämnde Anders Prinz bland annat de prestationsbaserade bidrag som staten delar ut under de kommande åren för att kommuner och landsting ska prioritera arbetet kring psykisk ohälsa.

Anders Printz hävdade att de pengar som regeringen satsat på psykiatrin hittills varit effektiva för att skapa strukturer som ökar samarbetet mellan exempelvis skola och psykiatri. Men han erkände samtidigt att frågan är om pengarna ännu gjort någon större skillnad för patienterna.

SKL har inom projektet ”Psynk” de senaste åren arbetat för att sprida modeller för ökad samverkan mellan annat skola, psykiatri och socialtjänst – vilket inte varit lätt, tillstod Ing-Marie Wieselgren.

– Jag har bistert fått lära mig de senaste åren hur svårt detta är. Vi behöver en motorfunktion för att sprida nya modeller, sade hon.

Diskussionerna under en följande paneldebatt kom delvis att handla om hur psykiatrin ska följa upp och mäta andra resultat än tillgänglighet. Hur mäter man om patienten känner sig stärkt av vården hen fått, till exempel?

Ing-Marie Wieselgren riktade en känga mot dem i publiken som kom från psykiatrin, och tyckte att många verksamheter är ovilliga att lämna ifrån sig uppgifter om sina resultat.

– När vi ber om era siffror över produktionen så är det jättemycket motstånd, sade Ing-Marie Wieselgren, och lyfte i stället fram smarta mobiltelefoner och appar som ett nytt sätta att inhämta information.

Genom att hitta tekniska lösningar där patienter kan betygsätta vården de fått hoppas hon att få in bättre information om hur psykiatrin fungerar.

– Mer teknik tror jag på, sade Ing-Marie Wieselgren, men fick mothugg av psykiatern Carina Hellström som satt i publiken, och som bland annat ifrågasatte att alla patienter har tillgång till en smart mobil.

Paneldebatten handlade även om kvalitetsregistrens roll inom psykiatrin, som ofta kritiseras för att bara medföra onödig tidsåtgång utan att gynna vården.

Lennart Lundin, verksamhetssamordnare vid Psykiatri Psykos på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, betonade att huvudsyftet med registren måste vara att använda dem för att berätta för den enskilda patienten hur det går för honom eller henne. Det borde vara en självklarhet, ansåg Lennart Lundin.

– Att inte göra det är som att en infektionsläkare inte mäter sänkan eller inte tar temperaturen, och berättar resultatet för patienten. Det är en självklarhet, sade han.

Anders Printz lyfte också fram behovet av att patienterna inom psykiatrin ska känna sig välkomna – och då behövs bättre samverkan mellan olika delar av vårdkedjan.

En förälder till ett barn med neuropsykiatriskt funktionshinder som söker vård ska känna redan på den första instans de vänder sig till att alla inblandade vill att vårdkedjan ska fungera smidigt, exemplifierade Anders Printz.

Han betonade att förändringsarbetet inte kommer att bli färdigt till år 2017, utan att målet är att då att ha bildat strukturer för att utvecklingsarbetet ska kunna ske ute i verksamheterna.

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev