Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Hallå där ...

Publicerad: 6 september 2013, 09:23

Alexander Rozental, psykolog, som ska genomföra en studie där personer med uppskjutarbeteende ska få behandling.


Hur är intresset för att delta?

– Till att börja med gick det lite trögt, men när vi nu fått en del uppmärksamhet i media har intresset vuxit enormt och vi börjar få ihop de 150 deltagare som vi behöver.

Hur ska behandlingen gå till?

– Deltagarna får kognitiv beteendeterapi, KBT, över internet under tio veckor i höst. De läser motsvarande ett kapitel i veckan. Vi vill också testa om det finns en skillnad mellan dem som får en internetterapeut och dem som jobbar helt på egen hand. Vår hypotes är att de som får stöd av terapeut får bättre resultat. Det sker inga fysiska möten, allt sker över nätet.

Hur ser du på risken att försöksdeltagarna skjuter upp de uppgifter som ingår i behandlingen?

– Det kan verka paradoxalt att ge personer som skjuter upp saker uppgifter. Men man har sagt samma sak om deprimerade patienter, att de är för deprimerade för att fullfölja behandling över nätet, men så har det inte blivit.

– En del studiedeltagare kommer säkert att droppa av efter hand, men vi tror inte att det blir ett större problem i den här studien än i andra studier.

Hur allvarligt är uppskjutarbeteende?

– Man ska vara noggrann med att särskilja mellan att stressa lite grann på jobbet och det som är allvarligare, det som vi kallar för prokrastinering. Personer med uppskjutarbeteende har svårt att betala räkningar och att upprätthålla sociala kontakter. Det är inte en diagnos, men de här personerna har ofta så stora problem att de samtidigt lider av depression eller ångest.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev