Immunterapi testas vid psykisk sjukdom

Sedan lång tid tillbaka finns misstankar om att autoimmuna reaktioner kan vara en delförklaring till vissa psykiska sjukdomar. I Sverige har immunterapi testats på ett antal utvalda patienter och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala finns sedan 2015 en särskild mottagning. Där utreds både barn och vuxna som har psykiska symtom och en misstänkt eller diagnostiserad autoimmun påverkan på nervsystemet.

Sju patienter i Uppsala har behandlats med antikroppen rituximab, som används vid ms och som tar bort mogna B-lymfocyter ur kroppens immunförsvar.

Janet Cunningham, psykiater vid Akademiska och forskare vid Uppsala universitet, berättar att resultaten är lovande.

– Patienterna rapporterar att de mår väldigt mycket bättre och vi vill utvärdera om betydligt fler kan dra nytta av immunterapi. Vi har erfarenhet av patienter som upplever symtomlindring av intravenöst immunglobulin, steroidbehandling, icke-steroida antiinflammatoriska medel och antibiotika, men det är just rituximab som vi tycker har störst potential, säger hon.

Nu planeras en randomiserad och kontrollerad studie vid Akademiska med 40 patienter, som har symtom på psykossjukdom eller tvångssyndrom. Försökspersonerna ska också ha en sjukdomsbild som tyder på en bakomliggande autoimmun sjukdom. Det kan till exempel handla om en akut debut av symtomen eller att patienten insjuknat i samband med en infektion.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här handlar om en mindre subgrupp inom psykiatrin och en grupp som vi i dag har väldigt begränsade möjligheter att hjälpa. Många av de här patienterna har varit sjuka i många år och har prövat alla läkemedel vi har att erbjuda, men mår bara sämre av den traditionella behandlingen, berättar Janet Cunningham.

I studien ska läkemedlets effekt och säkerhet testas. Alla patienter kommer att få behandling under studien, men vid olika tidpunkter. En grupp får först placebo och sedan aktiv behandling. För andra patienter blir det tvärtom.

– Det kommer att krävas en lång uppföljningstid. Det kan ta månader innan behandlingen får effekt. Behandlingsprotokollet liknar det som används vid multipel skleros, säger Janet Cunningham.

Ett annat viktigt syfte med forskningen är att söka efter biomarkörer för en förbättrad diagnostik.

Det saknas tillförlitliga biomärkörer för att uppskatta hur stor del av psykiska symtom som kanske grundar sig i autoimmun påverkan på nervsystemet. Janet Cunningham vågar sig ändå på en grov uppskattning baserat på epidemiologiska studier som visar överrepresentation av autoimmuna sjukdomar hos patienter och deras allra närmaste familj.

– Det skulle kunna handla om en femtedel vid tvångssyndrom och färre, kanske 5 procent, vid psykossjukdom.

Janet Cunningham har tagit initiativ till ett nytt nationellt nätverk, Svensk immunopsykiatrisk allians (SIA), som bildas med stöd från Vetenskapsrådet. Från starten ska ett 30-tal kliniska och prekliniska forskare från fem svenska universitet ingå. Nätverket ska bland annat förbättra diagnostik och utredning av när man misstänker att autoimmun sjukdom kan ligga bakom psykiska symtom.