Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Psykiatri

Lågt serotonin kopplas till stökighet bland tonåringar

Publicerad: 26 November 2008, 11:08

Genvarianter som uttrycks i bland annat blodplättar kan vara orsaken till stökighet hos barn och tonåringar, visar ny svensk forskning. De särskilda genkombinationerna sänker nivån av lyckohormonet serotonin.


De psykiatriska diagnoserna ”trotssyndrom” och ”uppmärksamhetsstörning” kan leda till många problem under uppväxtåren. I det första fallet handlar det om allvarliga utbrott av trots och ilska som gör relationer med föräldrar, lärare och vänner komplicerade och laddade. I det andra om ett antisocialt beteende där aggression, vandalism och stölder ingår i symtombilden.

Nu har forskare från Uppsala universitet, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet i Solna hittat en koppling mellan dessa beteenden och ett antal gener som är inblandade i regleringen av det humörstyrande hormonet serotonin.

Bland annat visar forskarna att flickor med trotssyndrom oftare bär på en lågaktiv variant av det så kallade MAO B-enzymet i sina blodplättar. Enzymet är en markör för de gener som styr hela monoaminsystemet i hjärnan där serotonin ingår.

– Det är möjligt att det här betyder att stökiga flickor har ett lågt serotoninvärde i hjärnan och att vi därmed har hittat en biologisk orsak till deras beteende, säger barnpsykiatern Kerstin Malmberg, överläkare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet.

Läkemedel möjligt på sikt
Hon är en av dem som lett undersökningen som kombinerar barnpsykiatri och genetik och som presenteras vid årets riksstämma. Än så länge vet hon och hennes kolleger för lite om vad resultaten kan komma att innebära för att dra några långtgående slutsatser. Men blir fynden bekräftade av andra forskare är det möjligt att de får klinisk nytta i framtiden.

– På sikt kan det kanske gå att anpassa läkemedelsbehandling utifrån genvariant, säger Kerstin Malmberg.

Forskarna har undersökt sammanlagt 139 flickor och 106 pojkar i 16-årsåldern för att försöka finna genetiska kopplingar till olika varianter av ADHD och till utåtagerande beteende, där trotssyndrom och uppmärksamhetsstörning är två varianter. Tonåringarna har intervjuats enligt särskilda dia­gnosformulär och testats för tre serotoninmarkörer, kända för att ha samband med beteendestörningar: enzymet MAO-B i blodplättar samt de specifika generna MAO-A och 5-HTT.

Oklar orsak till skillnaderna
Någon koppling till ADHD hittade inte forskarna, men däremot gjordes flera fynd gällande de två olika typerna av utåtagerande beteende. Utöver resultaten på flickors trots och enzymet i blodplättar, fann forskarna att de pojkar som bar på en kort och därmed lågaktiv variant av den serotoninreglerande genen, MAO-A, var stökigare än andra.

Hos pojkar, men inte flickor, var det också vanligare med trotssyndrom och uppförandestörning vid en särskild variant av genen 5-HTT.

Varför könsskillnaderna uppträder, vet forskargruppen inte.

– Antingen finns reella biologiska könsskillnader eller så har vi inte testat tillräckligt många personer, säger Lars Oreland, professor emeritus i farmakologi vid Uppsala universitet.

– När det gäller stökigheten hos flickor kan det ju vara så omgivningen reagerar starkare på deras beteendestörningar och därför hittar vi en koppling. Mot pojkar finns en mer tillåtande attityd.

Genvarianterna bakom trotssyndrom

Flickorna i undersökningen med trotssyndrom hade oftare en variant på MAO B-enzym i sina blodplättar. De pojkar som var stökigare än andra hade oftare en lågaktiv variant av MAO A-genen. Hos pojkar med trotssyndrom och uppförandeströning var det också vanligare med en variant av genen 5-HTT.

Källa: Kerstin Malmberg

» Barn- och ungdoms-psykiatri

Onsdagen den 26 november
Fritt föredrag nr 2
8.30-10.00, sal A4
ADHD-symptom och utagerande beteende hos tonåringar har samband med med MAO-A- och 5-HTT-gener samt MAO-B aktivitet i blodplättar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev