Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Landstingens vårdplatser fortsätter att bli allt färre

Publicerad: 9 december 2003, 12:19

Antalet vårdplatser i Sveriges landsting minskade med nära 5 procent under år 2002. Därmed har antalet vårdplatser halverats under den senaste tioårsperioden.


Enligt ny statistik från Landstingsförbundet minskade antalet vårdplatser med totalt 1387 stycken, eller 4,8 procent, under 2002. Alla landsting utom Västerbottens läns landsting och Region Skåne minskade antalet disponibla vårdplatser under året och störst neddragningar av vårdplatser gjordes inom den psykiatriska vården där minskningen var 7,4 procent. Totalt fanns 27735 vårdplatser under 2002.  Enligt Roger Molin, biträdande avdelningsdirektör vid Landstingsförbundet, innebär detta att antalet vårdplatser i landet har halverats under den senaste tioårsperioden.  - Det här är både väntade och önskvärda förändringar. Den medicinska utvecklingen minskar behovet av slutenvård alltmer och det är faktiskt en viktigare pådrivande faktor än landstingens ekonomi, när det gäller att minska antalet vårdplatser. Det frigör i sin tur resurser som i stället kan läggas på poliklinisk sjukvård, samt rehabilitering i hemmet och i den kommunala vården, säger Roger Molin.  Som exempel nämner han den psykiatriska vården som med hjälp av effektivare läkemedel och en mer utvecklad öppenvård har kunnat stänga många vårdavdelningar och även sjukhus.  Dråpslag för vissa patientgrupper  Statistiken från Landstingsförbundet visar att Västra Götalandsregionen och Landstinget i Uppsala län finns bland de landsting som gjorde de kraftigaste nedskärningarna av antalet vårdplatser under 2002, se tabell.  Landstinget i Värmland stod dock för den kraftigaste minskningen av vårdplatser med drygt 15 procent. Där var också antalet vårdplatser i förhållande till befolkningsmängden lågt, 2,6 platser per 1000 invånare, jämfört med 3,1 per 1000 invånare för riket i genomsnitt.  En viktig förklaring till detta är enligt Eva Dahlén, länsverksamhetschef och överläkare vid Internmedicin Värmland, bland annat att man har skurit bort drygt 50 vårdplatser i den internmedicinska verksamheten i länet. Dessutom har psykiatrin haft stora problem med lokaler, vilket har minskat antalet vårdplatser med nästan en fjärdedel.  Eva Dahlén anser att även om den medicinska utvecklingen går framåt och minskar behovet av vårdplatser, så är det landstigets sviktande ekonomi som utgör det viktigaste incitamentet för förändringarna.  - På kort sikt är det ekonomin som har styrt neddragningarna. Nu går vi faktiskt på knäna på flera håll i landstinget och det har varit ett dråpslag för många patientgrupper, främst de äldre och multisjuka, säger Eva Dahlén, och fortsätter:  - Jag är övertygad om att vi med bättre vårdplanering mellan sjukhus och öppenvård kommer att kunna hantera detta i framtiden, men det tar betydligt längre tid att förändra vården än det tar att fatta beslut om strukturella förändringar.  Tror att utvecklingen fortsätter  Roger Molin anser att det är svårt att dra några slutsatser av siffrorna från de olika landstingen. En del landsting klarar sig med ett lågt antal vårdplatser på grund av att de köper sjukvård från andra landsting, medan de som bedriver högspecialiserad regionsjukvård kan ha ett förhållandevis högt antal vårdplatser.  Trots de kraftiga minskningarna av antalet vårdplatser i landet totalt sett tror Roger Molin att denna utveckling kommer att fortsätta, om än i ett lugnare tempo.  - Utvecklingen med bättre fungerande primärvård och kommunal hemsjukvård kommer sannolikt att leda till ytterligare minskningar av vårdplatser. Men det kommer nog alltid att finnas ett behov av extra platser inom slutenvården för att täcka upp när andra vårdenheter sviktar, säger Roger Molin.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev