Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Mindre kriminella med läkemedel

Publicerad: 21 november 2012, 22:00

Vuxna med adhd begick färre brott när de medicinerade än när de inte gjorde det, enligt en svensk studie i tidskriften New England Journal of Medicine.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Det är forskare vid Karolinska institutet som med hjälp av olika befolkningsregister har följt mer än 25 000 vuxna med adhd under en fyraårsperiod.

I studien har forskarna tittat på om deltagarna hämtat ut läkemedel mot adhd, till exempel centralstimulantia, och om de dömts för något brott under uppföljningstiden. Syftet var att ta reda på om och hur läkemedelsbehandling påverkar den förhöjda risk för kriminalitet som tidigare kopplats till adhd.

När deltagarna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, visade det sig att risken för brottslighet var lägre vid medicinering.

Män hade 32 procent lägre relativ risk att dömas för brott när de fick läkemedelsbehandling än när de inte fick det. Motsvarande siffra för kvinnor var 41 procent.

Totalt 54 procent av männen i studien hade fått läkemedel mot adhd och 37 procent hade dömts för minst ett brott under uppföljningstiden. Hos kvinnor handlade det om 63 respektive 15 procent.

Forskarna påpekar att det inte går att säga säkert att det är medicineringen i sig som påverkat, eftersom det rör sig om en studie av observationstyp.Men de anser att det faktum att deltagarna fungerat som sina egna kontrollpersoner pekar mot att sambanden inte beror på andra skillnader mellan dem som medicinerar och dem som inte gör det.

– Vi har visat att läkemedel mot adhd med största sannolikhet sänker risken för brottslighet. Men det är viktigt att påpeka att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär risk för biverkningar och därför måste risker värderas mot nytta vid varje enskild förskrivning, säger Henrik Larsson, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Medförfattaren Paul Lichtenstein, professor vid samma institution, anser att man i bedömningen nu måste väga in att behandling med läkemedel tycks kunna minska risken för kriminalitet.

– Man brukar säga att ungefär 30-40 procent av långtidsdömda brottslingar har adhd. Om man kan minska deras återfallsrisk med 30 procent skulle det uppenbarligen påverka den totala brottsligheten i samhället, säger han.

Läs absctract:

■  Paul Lichtenstein med flera. Medication for Attention Deficit-Hyperactivity Disorder and Criminality. New England Journal of Medicine, publicerad online den 21 november 2012.

KATRIN TRYSELL

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev