Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Nio nya diagnoser ska få mer ­enhetliga sjukskrivningstider

Publicerad: 17 juni 2009, 09:52

Nio nya diagnoser ska få mer ­enhetliga sjukskrivningstider

Foto: Gastric bypass-operation. Foto: Pia Åkesson

Undvik heltidssjukskrivning för adhd och sjukskriv inte för gastroesofagal reflux. Det är några av råden i Socialstyrelsens nya sjukskrivningsrekommendationer.


I dag, onsdag, presenterar Socialstyrelsen en ny version av det försäkringsmedicinska beslutsstödet.

De diagnoser som nu tillkommit har valts ut dels genom att Social­styrelsen jämfört sin rekommendationslista med Försäkringskassans register över sjukskrivningar för att hitta dia­gnoser med många sjukskrivningar som det saknats rekommendationer för, dels efter önskemål ifrån vården.

Det handlar bland annat om adhd, obesitaskirurgi och gastroesofagal reflux – vars symtom är bland annat sura uppstötningar och halsbränna – områden där Social­styrelsens projekt­ledare Jan Larsson bedömer att efterlevnad av de nya rekommendationerna kommer att leda till mer enhetliga sjukskrivningstider.

När det gäller adhd slås det fast att heltidssjukskrivning utifrån enbart den diagnosen bör undvikas.

– Här tror jag att rekommendationerna kommer att förändra praxis, säger Jan Larsson.
Sjukskrivning efter obesitas­kirurgi, främst gastric bypass-operation, är ett annat område där sjukskrivningstiderna varierar och man kan vänta sig en ändring av praxis, anser han.

Den nya rekommendationen blir sjukskrivning i upp till två veckor i lättare arbeten och upp till fyra veckor i tyngre arbeten. Efter det är det hur stora besvär patienten har av den kraftiga viktnedgången som ska vara avgörande för eventuell fortsatt sjukskrivning.

Vid gastroesofagal reflux krävs i normalfallet ingen sjukskrivning, slår Socialstyrelsen fast.

– Där är jag övertygad om att människor är sjukskrivna alldeles för ofta och alldeles för länge, utan att det egentligen finns motiv, säger Jan Larsson.

När det gäller andra diagnoser som nu får rekommendationer, som psykotiska syndrom och bipolär sjukdom, har myndighetens experter betonat att det är viktigt att inte stressa fram en återgång till arbete.

– Man ska ha en stabil situation både när det gäller sjukdomen och det arbete man återvänder till, säger Jan Larsson.

Samtidigt med de nya rekommendationerna presenteras en del ändringar i det beslutsstöd som redan finns.

I slutet av förra året bad Social­styrelsen ett hundratal läkare i primärvården att under en två­veckors­period vara särskilt observanta på sitt eget sjukskrivningsmönster och sedan komma med synpunkter på beslutsstödet.

De flesta synpunkterna som kom in rörde rörelseorganens sjukdomar och där har Socialstyrelsen, efter samråd med en expertgrupp av ortopeder, nu gjort vissa ändringar.

Bland annat har normaltiden för att återfå en god funktion efter korsbandsrekonstruktion ändrats från sex till fyra månader.

När det gäller kronisk hepatit ansåg läkarna i stället att sjuk­skrivnings­rekommendationerna var för snålt tilltagna och där har den utsatta tiden förlängts.

I stort var läkarna som fick tycka till dock positiva till beslutsstödet, förklarar Jan Larsson.

– De flesta synpunkterna gällde att man saknade rekommendationer på något område.

Och Socialstyrelsen räknar med åtminstone en omgång till där nya diagnoser läggs till i beslutsstödet.

Vilka diagnoser det handlar om kan Jan Larsson dock inte säga ännu.

– Men vi har inlett ett arbete med att göra förändringar när det gäller de ortopediska tillstånden. Där har vi flera diagnoser i samma rekommendation och har fått önskemål om att dela upp dem i enskilda rekommendationer för att öka tydligheten.

Ett stöd för läkare

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet presenterades den 1 oktober 2007. Nu presenteras rekommendationer för nio nya diagnoser:

■ Skadligt bruk av alkohol, alkoholberoende.
   ■ Psykotiska syndrom, till exempel schizofreni.
   ■ Bipolär sjukdom.
   ■ Adhd.
   ■ Obesitaskirurgi.
   ■ Gastroesofagal reflux.
   ■ Körtelfeber.
   ■ Katarakt.
   ■ Inflammation i regnbågshinna, åderhinna och näthinna.

Läs mer:

Sök bland Socialstyrelsens rekommendationer

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev