Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag14.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Psykiatri

Nytt verktyg testas för att mäta aggressivitet

Publicerad: 12 Mars 2015, 06:30

Foto: Thinkstock

Forskare i Göteborg har tagit fram ett anstaltsanpassat verktyg för att mäta förändringar i aggressivitet, ett viktigt instrument för att se om en behandling verkligen fungerar.


Våldsbrott är ofta kopplat till ett aggressivt anti­socialt beteende. Många behandlingar inom kriminal­vården syftar till att minska just detta beteende, men det är inte så lätt att med säkerhet mäta om behandlingarna verkligen ger resultat.

Nóra Kerekes, docent i experimentell rättspsykiatrisk forskning vid Göteborgs universitet, leder en studie som syftar till att utveckla sätt att bättre och enklare mäta aggressivt beteende. Framför allt handlar det om förändringar under en kort tid och i just anstaltsmiljö.

– Och det är viktigt, eftersom det finns många instrument som man kan använda för att mäta om en människa är aggressiv hela livet, om en människa har en aggressiv personlighet, eller om en människa är aggressiv just nu. Men det finns inget validerat instrument för att mäta förändring under en kortare tid, som till exempel under en behandlingstid, säger Nóra Kerekes.

Omkring 100 män som någon gång under 2013–2014 var intagna på anstalten Högsbo i Göteborg ingick i studien. En motsvarande undersökning av kvinnliga intagna vid anstalten Sagsjön pågår fortfarande och beräknas avslutas först i sommar.

Forskarna jämförde flera olika sätt att mäta aggressivitet. Dels handlade det om etablerade metoder där psykologintervjuer eller omfattande självskattningsformulär med uppemot 140 frågor ingick. Men man ville också pröva ett betydligt enklare skattningsformulär med bara elva frågor, ett äldre verktyg som forskarna modifierat för att passa förhållandena på en anstalt. Deltagarna skulle både själva fylla i svaren och sen ge dem i en intervju.

Verktyget, som forskarna döpt till Prison adjusted measure of aggression, Pama, innehåller frågor om vad som hänt och hur ofta det inträffat under den senaste månaden, exempelvis om den intagna har fått raseriutbrott, råkat i gräl eller slagsmål, avsiktligt försökt skada sig själv och så vidare.

Deltagarna i studien fick genomföra de olika testerna vid slutet av två olika månader. Resultatet jämfördes sen med det beteende som kriminalvårdspersonal kunnat studera under månaden. Det visade sig att det enkla nya skattningsverktyget stämde väl överens med de observationer som gjorts. Dessutom visade det sig att det korta frågeformuläret fångade upp självskadebeteende, något som inte hade upptäckts av personalen.

Nóra Kerekes tror att det här verktyget, som nu är validerat, kan vara till stor hjälp för framtida studier, ett enligt henne precist och pålitligt instrument som inte behöver belasta kriminalvårdens resurser.

– Om vi vill hjälpa dessa intagna, och för att de inte ska återfalla i kriminalitet, så måste vi hitta behandlingsmetoder som förändrar beteendet hos dem, att de inte blir så aggressiva. Därför måste vi kunna mäta om våra behandlingsmetoder verkligen förändrar deras antisocialitet eller aggressivitet, säger hon.

Redan nu har forskarna helt eller delvis använt det nya verktyget i studier där man undersöker om yoga under anstaltstiden kan ge positiva resultat för den psykiska hälsan, eller om arbete med lantbruksdjur under anstaltsvistelsen kan minska det aggressiva antisociala beteendet.

MICHAEL BORGERT

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev