Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Psykiatri

Onormal luktrespons hos barn med autism

Publicerad: 2 Juli 2015, 22:01

En tvååring ur kontrollgruppen med den specialutvecklade näsgrimman som både gav luktstimuli i näsan (röd slang) och mätte luftflödet under försöket (grön slang).

Foto: Ofer Perl

Barn med autismspektrumstörningar, ASD, har ett luktmönster som skiljer sig från barn utan sådana störningar, enligt en ny studie.


Ämnen i artikeln:

AutismspektrumstörningAutism

Normalt sker en snabb och automatisk anpassning till lukter, beroende på om vi tycker om dem eller inte. När vi känner behagliga lukter ökar vi luftflödet genom näsan och sniffar lite extra. När näsan möter obehagliga lukter minskar vi i stället på luftflödet.

I den israeliska studien kunde forskarna bland annat se att så fort barnen i kontrollgruppen utsattes för något illaluktande, ändrade de luftflödet i näsan inom 300 millisekunder. Barnen med ASD hade ingen sådan reglering. Bara med hjälp av den här skillnaden i luktrespons kunde forskarna korrekt peka ut 81 procent av ASD-fallen.

Dessutom såg forskarna att ett mer avvikande luktmönster kunde kopplas till hur grava sociala autismsymptom barnen hade. Dock fanns ingen koppling mellan luktmönster och motoriska försämringar hos ASD-barnen

Hypotesen är att den automatiska regleringen av luftflödet i näsan, luktresponsen, på något sätt är stört vid ASD och att detta i sin tur leder till sämre social samverkan, där forskarna av erfarenhet vet att lukter spelar en viktig roll.

Forskarna hoppas att metoden ska kunna utvecklas till att bli en icke-verbal, snabb och enkel markör för ASD hos små barn, med möjlighet till tidigare diagnos jämfört med i dag.

Eftersom studien specifikt har tittat på ASD, är möjligt att liknande förändringar i luktmönster kan finnas vid andra utvecklingsstörningar, enligt forskarna. Dessutom måste resultaten verifieras i större studier.

Totalt undersöktes 18 barn med diagnosticerade autismspektrumstörningar och 18 barn utan dessa störningar. Barnen var i snitt 7 år gamla. Under försöket fick barnen under cirka 10 minuter sitta i en stol och titta på tecknad film samtidigt som de utsattes för olika lukter via en grimma i näsan. Under tiden mättes luftflödet i näsborrarna.

De lukter som barnen fick in i näsan var en god lukt, fenyletylalkohol, PEA, och en otrevlig lukt, smörsyra. Dessutom fick barnen lukta på en örtblandning vars lukt bedömdes som god och rutten fisk med en obehaglig lukt.

Här kan du läsa abstract till studien:

Liron Rozenkrantz med flera. A mechanistic link between olfaction and autism spectrum disorders. Current Biology, publicerad online 2 juli 2015. DOI: 10.1016/j.cub.2015.05048.

KARIN SVENS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev