Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Psykiatrernas råd ger primärvård extra stöd

Publicerad: 7 maj 2021, 13:00

Till psykiatrikonsulten Henric Jansson kan vårdcentralernas vårdsamordnare och läkare ringa för att få råd kring patienter. ”De vanligaste frågorna vi får rör vårdnivå, om patienten ska remitteras och frågor kring diagnostik samt val av läkemedel och biverkningar”, säger han.

Foto: Henrik Hansson/Bildbyrån

I Region Dalarna samarbetar psykiatri och primärvård kring psykisk ohälsa, med psykiatrikonsulter per telefon och vårdsamordnare. Det skapar trygghet hos patienter och bättre arbetsmiljö för läkare.


Ämnen i artikeln:

Region DalarnaPrimärvårdPå golvetKarriärsöndagVästra Götalandsregionen

– Vi försöker jobba som diabetessjuksköterskor eller astma/kol-sjuksköterskor kring depression och ångest med vårdsamordnare som är sjuksköterskor på vårdcentral, säger Henric Jansson, projektledare och psykiatrikonsult i primärvården i Region Dalarna. 

Allt började 2018 med fem pilotvårdcentraler. Nu använder 27 av Region Dalarnas 30 vårdcentraler arbetssättet som är baserat på en amerikansk modell med personcentrerad vård. Upplägget innebär att patienter som vänder sig till primärvården på grund av depression eller ångestsyndrom får direktkontakt med en vårdsamordnare som alltså är sjuksköterska till professionen.

Läs mer: Flexibla psykiatriska team suddar ut gränser 

Just nu har 550 patienter en kontakt med en vårdsamordnare i Dalarna. Sedan starten 2018 har nära 2 280 patienter fått en insats hos vårdsamordnare.

– Sköterskorna följer upp patienten både med besök och via telefon. Det blir som en fast vårdkontakt och patienten får ett direktnummer till vårdsamordnaren för frågor om biverkningar, försämringar eller sjukskrivningar, säger Henric Jansson.

Psykiatrikonsulterna, som är fem till antalet, är psykiatrer som arbetar inom specialistpsykiatrin. De stöttar de 27 vårdcentralerna per telefon tre till fem timmar i veckan.

– De vanligaste frågorna vi får rör vårdnivå, om patienten ska remitteras och frågor kring diagnostik samt val av läkemedel och biverkningar, säger Henric Jansson.

Positiv till stöd

Helena Forselius, specialistsjuksköterska inom psykiatri och vårdsamordnare vid Brittsarvet-Grycksbo vårdcentral, uppskattar stödet.

– Man kan diskutera och få råd framåt hur man ska tänka när man ser att patienterna inte blir bra. Även våra primärvårdsläkare har möjlighet att få hjälp av psykiatrikonsulten, säger hon.

Arbetssättet ger patienterna trygghet. I och med att de vet att de alltid kan få kontakt med vården om de skulle börja må sämre är det färre som ringer till vårdcentralerna. Läkare å sin sida vittnar om en förbättrad arbetssituation när vårdsamordnarna har ansvar för uppföljningen.

Läs mer: Samtal fick ner antalet tvångsinläggningar till noll 

– Det som är spännande är att det är så strukturerat, man jobbar enligt en modell och det är patienter som blir friska. Vi följer upp via skattningsskalor för att mäta symtom. Man har samtal med patienten hela tiden var den är i sitt mående. Vi fångar upp dem som inte blir förbättrade, säger Helena Forselius.

På köpet blir vården mer likvärdig.

– Vi har skapat lite av ett standardiserat vårdförlopp vad gäller depression och ångest i primärvården. Jag får ungefär samma vård på vårdcentralen i Gagnef som på en vårdcentral i Falun, säger Henric Jansson.

Finns på fler platser

Vårdsamordnare är inte unikt för Dalarna. Det finns även i bland annat Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet anordnar en särskild utbildning om 7,5 högskolepoäng. Det strukturerade arbetet med psykiatrikonsulter i primärvården är dock speciellt för Dalarna. En annan sak sticker också ut.

– Alla våra vårdsamordnare är sjuksköterskor. I Västra Götalandsregionen kan det vara andra personalkategorier. Vi har valt sjuksköterskor för att vi har mycket fokus på läkemedelsuppföljning, säger Henric Jansson.

Läs fler artiklar med koppling till psykiatri och primärvård 

Har fått extra utbildning

De 27 sjuksköterskorna som är vårdsamordnare har fått extra utbildning i depression, ångest, farmakologi samt suicid- och neuropsykiatriska bedömningar. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev