Psykiatrins nya diagnosbibel klar

Efter åratal av arbete har de nya diagnoskriterierna till DSM-5 nu fått klartecken av den amerikanska psykiaterföreningen APA, som tar fram manualen. Den används i hela världen och den nya versionen har vållat stor debatt ända sedan ett första utkast kom för knappt tre år sedan.

Den nya upplagan publiceras först i maj 2013, men ett utlåtande från APA visar att flera kontroversiella förändringar från utkastet finns kvar.

En av dem handlar om att personer som nyligen mist en nära anhörig ska kunna få diagnosen depression. Hittills har det funnits ett exklusionskriterium för sorg som gjort att diagnosen inte ska ställas om en nära anhörig avlidit de senaste två månaderna, för att utesluta att symtomen beror på en sorgereaktion. Att exklusionskriteriet tas bort har kritiserats för att leda till  medikalisering av normal sorg. Enligt APA ska depressionsdiagnosen i stället kompletteras med skrivelser som förtydligar skillnaden mellan sorg och depression.

En annan kontroversiell ändring är den nya diagnosen ”disruptive mood dysregulation disorder". Den avser en psykisk störning hos barn äldre än sex år som bland annat utmärks av återkommande vredesutbrott och konstant irritation och ilska.

Upphovsmakarna till DSM-5 har över lag kritiserats för att utöka psykiatrins område genom att inkludera fler tillstånd som människor söker hjälp för. APA understryker å sin sida att den nya upplagan innehåller ungefär lika många tillstånd som den förra.

Psykiatern Jörgen Herlofson har arbetat med översättningarna av tidigare DSM-upplagor till svenska. Han anser att det stora problemet inte är de nya diagnoskriterierna – utan att läkare inte längre använder DSM som en vägledning, vilket var ursprungstanken.

– Man har använt boken som styrande och avgörande och inte i första hand som vägledande. Och då blir även gränsdragningarna i den nya manualen ett problem. Man riskerar att "psykiatrisera" fler tillstånd.

En genomgripande förändring är att sjukdomarna klassificeras på ett nytt sätt. Det så kallade axelsystemet, där informationen grupperas i fem axlar, tas bort. I stället samlas diagnoser som antas vara besläktade med varandra.

Bland annat har personlighetsstörningar och utvecklingsstörningar tidigare haft en egen axel, men integreras nu med andra diagnoser.

Olyckligt, anser Jörgen Herlofson.

–  På så sätt blir personlighetsdiagnostiken bara en i mängden av alla diagnoser och riskerar att hamna i skymundan. Axlarna gör att man tittar på patientens situation från flera håll. Nu riskerar man dessutom att tappa till exempel psykosociala problem, som idag är en egen axel. Det är synd.

DSM står för diagnostic and statistical manual of mental disorders och den nya upplagan blir den första helt reviderade versionen på 20 år.

I Sverige är DSM ett komplement till det officiella klassificeringssystemet ICD.

HANNA ODELFORS