Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Så förbättras miljön på iva

Publicerad: 5 juni 2014, 12:18

Intensivvårdsrummet är en viktig plats för svårt sjuka patienter och med enkla medel kan vårdpersonal förbättra tillvaron för patienterna. Det visar en ny avhandling.


Sepideh Olausson, doktorand vid Linnéuniversitet och Högskolan i Borås, har själv jobbat som intensivvårdssjuksköterska tidigare och ville med sin avhandling ta reda på vad intensivvårdsrummet har för betydelse för vårdande och välbefinnande. Hon studerade rummet ur patientens, närståendes och personalens perspektiv.

Studierna genomfördes på tre intensivvårdsvdelningar i Sverige och avhandlingen resulterade i en lista med 17 punkter på förbättringar, varav en del enkelt kan göras av personalen. Till exempel uppgav samtliga parter att de längtade efter att se ut.

– Patienterna ville se inslag av det ”normala” livet, inte bara en kal vit vägg och vårdpersonalen menar att de måste få se dagsljus för att orka vårda, säger Sepideh Olausson.

Hon menar att de äldre vårdavdelningarna, där det bara finns flerbäddsrum, ställer etiska frågor på sin spets. Studien visade bland annat att patienterna som delar rum känner sig utlämnade.

Rondarbetet är, enligt Sepideh Olaussson, problematiskt. Hon är bekymrad och anser att det måste bli bättre gällande integritet och sekretess.

– De anställda är väl medvetna om problemen, vilket orsakar en moralisk stress för dem när de bryter mot sina värderingar om att värna om patientens integritet och sekretess. I ett flerbäddsrum hör och ser både patienter och närstående precis allt, säger hon.

En förbättring skulle kunna göras genom att rondarbetet påbörjas utanför intensivvårdsrummet, föreslår Sepideh Olausson.

– Det är extra viktigt vid exempelvis nedtrappning av behandling eftersom patienter kan befinna sig i helt olika lägen. Någon kan vara döende medan en annan är i en rehabiliteringsfas, säger hon.

Vidare berättar hon att vårdpersonalen upplever att patienten får vården men att man inte kan göra så mycket för att ta hand om välbefinnandet. Patienterna får bland annat inte den vila som de skulle behöva eftersom det är stökigt och högljutt i rummen. Samtliga studier visade även tydligt att människors samvaro och samspel avgör upplevelserna av och i rummet.

Sepideh Olausson anser att det viktigaste är att man tänker utifrån allas perspektiv när förändringen görs och ger ett exempel.

– Personalen berättade nöjt för mig att de genomfört en förändring. De behövde fler uttag till apparaterna och löste det med en förgreningsdosa som hänger ner från taket. En bra lösning för personalen men för patienten, som ofta drömmer mardrömmar, befinner sig i dvala och kanske redan har tolv sladdar kopplade till sig, kan ytterligare sladdar vid deras fotända vara skrämmande.

Avhandlingen försvaras 13 juni vid Linnéuniversitet i Växjö.

Relaterat material

Förslag på förbättringar hela listan

MICAELA TORESSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev