Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Självskadepatienter får egna enheter

Publicerad: 24 september 2014, 10:00

Nya högspecialiserade enheter ska ta över den hårt kritiserade vården av självskadepatienter inom rättspsykiatrin. Frågan är vilka landsting som vågar ta uppdraget.


Nästa vecka slår Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö igen portarna för nya patienter med svårt självskadebeteende. Det handlar om dem som skadar sig så svårt att deras liv är i fara och som landstingen hittills skickat till rättspsykiatrin, på senare år främst till Växjö.

Kritiken i media mot att vårda ofta unga kvinnor tillsammans med personer dömda för exempelvis våldtäkt eller mord har bidragit till nedläggningsbeslutet.

– Debatten har gjort att patienterna fokuserat mer på om de ska lämna ut sina journaler till media än på vården. Det är inte etiskt riktigt att vi fortsätter under de förutsättningarna, säger verksamhetschefen Anita Åkesson.

Nu mejslas ett förslag fram för en nationell lösning för hur den erkänt svårvårdade gruppen ska tas omhand i stället. Arbetet har pågått inom ramen för det nationella självskadeprojektet sedan i våras, men behovet påskyndas av beslutet i Växjö.

Planen är att landstingen ska gå ihop om att inrätta ett antal högspecialiserade slutenvårdsenheter på några orter. Tanken har funnits länge men tiden har inte varit mogen förrän nu, enligt Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting som deltar i arbetet med förslaget.

– Vi har varit rädda för att få något som inte är tillräckligt bra – vi ska inte byta en dålig vårdform mot en annan. Nu har vi mer kunskap om hur vi ska göra. De nya enheterna måste vara riktigt bra, man ska inte säga ”jag klarade livhanken, men det var hemskt”, säger hon.

Förslaget ska nu förankras hos bland andra hälso- och sjukvårdsdirektörerna, därefter får alla landsting frågan om de vill bygga upp den nya vårdformen. En uppgift som inte är helt lätt att sälja in.

– Det har varit ett hårt mediedrev kring den här vården, och om man ser att det är mycket turbulens minskar möjligheterna att någon vill ta på sig uppdraget. Därför måste vi ha ett riktigt bra förslag, annars kanske de mest lämpade inte vågar. Vi hoppas få flera att välja på, säger Ing-Marie Wieselgren.

De nya enheterna ska ha samma höga personaltäthet som rättpsykiatrin, men en vårdmiljö som inte präglas av samma kontrolltänkande, enligt barn- och ungdomspsykiatern Clara Hellner Gumpert, som deltar i planeringen av vårdinnehållet.

Avgörande för att lyckas är enligt Clara Hellner Gumpert ett bra bemötande och att patienterna inte utsätts för kränkningar, vilket är ett stort problem inom självskadevården. Därför ska enheterna bli så transparenta som möjligt, till exempel genom brukarrevisioner.

– En viktig del i arbetet nu är att analysera etiska risker: Vad är det värsta som kan hända – att vi får massor av tvångsåtgärder, våldsincidenser eller kränkningar? Och tänka på hur vi kan förebygga det, säger Clara Hellner Gumpert.

Enheterna ska rymma många olika yrkesgrupper – förutom läkare och psykologer även bland annat arbetsterapeuter och sjukgymnaster – och ha ett brett uppdrag, inte minst att ge patienterna en fungerande vardag.

– Det handlar om att träna på att aktivera sig, till exempel åka buss själv eller praktisera utanför en­heten, kanske på ett hunddagis. Det handlar om att förstå vilka behov varje individ har. Många har väldigt dåliga erfarenheter från tidigare vårdinsatser så mycket handlar om att återupprätta förtroende, säger Clara Hellner Gumpert.

En viktig del av uppdraget blir att agera konsult åt psykiatrin och ge stöd och råd för att patienterna i mesta möjliga mån ska kunna vårdas på hemmaplan.

Enheterna ska finansieras gemen­samt av landstingen, antingen genom att de ”abonnerar” på vården eller betalar per patient.

– Vi tittar på olika lösningar, men om någon ska vilja ta det här upp­draget måste det finnas en färdig finansiering, säger Ing-Marie Wieselgren.

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev