Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Smärta hos unga ett tidigt tecken på depressioner senare i livet

Publicerad: 3 oktober 2012, 07:52

Magont och huvudvärk i tonåren är starkt kopplat till att få en depression eller andra allvarliga psykiska sjukdomar senare i livet, visar ny forskning.


Ont i magen eller huvudet är inte bara något som hör ungdomen till – utan är ofta ett tecken på något betydligt allvarligare. Det visar en avhandling som barnpsykiatern Hannes Bohman snart lägger fram vid Uppsala universitet.

– Oklara smärtor och andra ­diffusa problem ses ofta som inbillning, eller i vart fall som något ofarligt. Många tycker att de här personerna söker för mycket vård, att de inte har några egentliga problem. Men vi ser att deras symtom är en mycket stark prediktiv faktor för allvarlig psykisk sjukdom senare i livet, säger Hannes Bohman.

Hans avhandling baseras på en studie i Uppsala där 2 300 ung­domar som gick första året i gymnasiet i början av 90-talet screenades för depression via en enkät.

Forskarna intervjuade sedan runt 300 ungdomar som screenades positivt samt lika många utan depression, och undersökte deras psykiska hälsa och 22 olika kroppsliga symtom. Vid 30 års ålder har de följts upp via intervjuer och nationella register.

Resultatet är plågsamt tydligt: Huvudvärk, magont och andra fysiska besvär i tonåren var starkt kopplat till psykiska problem både under tonåren och i vuxen ålder, oavsett om man haft en depression i tonåren eller inte.
– Sambandet är mycket starkare än vi tidigare trott, säger Hannes Bohman.

Magsmärta var det symtom som var allra starkast kopplat till att få en depression senare i livet. Även risken för psykos och andra allvarliga psykiska sjukdomar ökade, liksom självmordsförsök och tankar på självmord.

För varje symtom ­– magont, hjärtklappning trötthet, svårt att andas och så vidare – ökade tankarna på att ta sitt liv markant.

Allt detta går enligt Hannes Bohman tvärs emot en vanlig uppfattning: Att enstaka diffusa besvär inte behöver tas på allvar. Värk och andra känningar som inte har någon medicinsk förklaring viftas ofta bort.

– I dag är kroppsliga symtom inget man vanligtvis bryr sig om i vården. Studier visar att de drabbade ofta känner sig missförstådda, och att läkarna tycker att dessa patienter är jobbiga och svåra att ha att göra med, säger Hannes Bohman.

För den som inte får hjälp kan det få stora konsekvenser, eftersom personer med oklara diagnoser ofta hamnar ofta utanför sjukförsäkringssystemet.

Svårigheten är att veta i vilka fall exempelvis magont förebådar något allvarligare.

Hannes Bohman betonar att hans forskning inte ger några svar på hur vården ska agera här. Men förmodligen behöver fler unga få behandling med läkemedel eller terapi, anser han.

– Forskning visar att samma behandling som hjälper mot depression och ångest även hjälper mot kroppsliga symtom, säger Hannes Bohman och tillägger att hur vården ska behandla dessa ungdomar måste undersökas i andra studier.

En sak är han dock säker på: Vården måste sluta att avfärda oklara smärtor och andra obehag som påhitt. Mycket skulle vara vunnet om vården blev bättre på att fånga upp unga med depression genom att ta deras fysiska symtom på allvar.

– Ungdomar med depression söker nästan aldrig hjälp för sin depression. Om de söker är det för sina kroppsliga symtom. Men i dag gör man väldigt lite för att hjälpa dem.

Hur kopplingen mellan kroppsliga besvär och psykisk sjukdom hänger ihop rent biologiskt är oklart. Men en teori är att bägge delar orsakas av en låggradig inflammation som påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan.
Hannes Bohman och hans kollegor ska nu undersöka sam­bandet närmare med hjälp av labbprover från ungdomarna i Uppsala.

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev