Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

"Svårt att se patienterna må dåligt"

Publicerad: 11 mars 2002, 09:06

Smärta i rygg och nacke är den vanligaste orsaken till att en person är långtidssjukskriven i Sverige. Anne Martinell-Vestin arbetar som smärtpsykolog. Genom hypnos och samtal hjälper hon sina patienter att hantera sin smärta bättre.


Bakgrund till yrkesval: Anne Martinell-Vestin valde att bli psykolog för att hon ville bistå andra.  - Att jag jobbar med just behandling av långvarig smärta beror på att jag ville utnyttja mina kunskaper och mitt specialintresse för klinisk hypnos.  Utbildning och karriärväg: Anne Martinell-Vestin säger själv att hon har en brokig bakgrund. Först studerade hon psykologi i fem år, blev legitimerad psykolog och arbetade inom skolväsendet i tolv år. Därefter arbetade hon på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Uppsala och läste vidare till psykoterapeut. I utbildningen ingick klinisk hypnos och kognitiva metoder.   - När det dök upp en psykologtjänst i vård av långvarig smärta med inriktning mot klinisk hypnos såg jag det som ett tecken, säger Anne Martinell-Vestin.   Sedan 2000 arbetar hon halvtid på Akademiska sjukhuset i Uppsala och halvtid på en öppenvårdsmottagning i Årsta utanför Uppsala som psykolog och psykoterapeut.   Arbetsuppgifter: De patienter som kommer till Anne Martinell-Vestin har ofta lidit av smärta under lång tid. Tillsammans med smärtpsykiater, sjuksköterska, kurator, narkosläkare, sjukgymnast och arbetsterapeut försöker hon hjälpa patienten att påverka smärtupplevelsen och på så vis hantera den bättre. Anne Martinell-Vestin använder sig bland annat av hypnos, då hon försöker få patienten att skapa en inre bild av smärtan.  - Man kan exempelvis föreställa sig två onda ryggkotor och sedan i tanken placera en bit skumgummi mellan dem. Patienten får då en stunds avslappning från smärtan. Den inre stressen minskar, förklarar hon.   - Vi har också en viktig psykopedagogisk uppgift i att lära patienten att ta eget ansvar över sin situation. Många patienter motionerar för lite eftersom det gör ont att röra sig, och på sikt förvärras det onda ofta av passivitet. Vi uppmuntrar dem att börja röra på sig igen.  De patienter som kommer till smärtkliniken blir sällan botade. Men Anne Martinell-Vestin menar att de kan bli bättre på att hantera sin situation.  Det bästa med jobbet: - Det är en stor utmaning att arbeta med en patientgrupp som är så svårbehandlad. Jag känner respekt och ödmjukhet inför patienterna.    Det svåraste med jobbet: - Många patienter lever i en mycket förtvivlad situation. De blir deprimerade och självmordsbenägna när de inser att de måste leva med smärtan. Det är svårt att se patienterna må så dåligt. Vi kan inte få smärtan att försvinna, även om vi kan lindra den.

Cecilia Odlind

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev