Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Talare med olika syn på adhd

Publicerad: 28 november 2012, 15:19

RIKSSTÄMMAN Är adhd en diagnos som sätts på vartenda barn, eller ­tvärtom alldeles för sällan? Talare hade olika syn på saken.


Ämnen i artikeln:

Barnpsykiatri

Har alla barn adhd nuförtiden? Det var namnet på ett symposium som hölls på rikstämman som ville gå till botten med om barnpsykiatrin sätter diagnosen för slentrianmässigt, eller tvärtom missar barn som skulle behöva hjälp. Och svaret varierade mellan deltagarna.

Skådespelerskan Yvonne Skattberg, som skrivit en pjäs med namnet "Alla har adhd", läste upp några diagnoskriterier, bland annat ska ha svårt att passa tider.

– Jag tog tåget hit i morse, och man skulle kunna säga att hela SJ har adhd, sa Yvonne Skattberg som berättade att hennes son fick diagnosen för några år sedan.

Hon konstaterade att barn med adhd behöver lugn och ro, fasta rutiner, och vuxenstöd i skolan. Sådana saker som vartenda barn behöver.

– Alltså har alla barn adhd!

Yvonne Skattberg lockade fram många skratt i den välfyllda salen. Desto allvarligare blev stämningen när vuxenpsykiatern Ylva Ginsberg äntrade talarstolen och började med att poängtera: psykiatrer delar inte ut diagnoser för sitt eget höga nöjes skull.

– Vi är inga frimärkssamlare. Vi diagnosticerar inte för diagnosticerandes skull, utan för att hjälpa våra patienter. Det var i alla fall därför jag blev psykiater.

Ylva Ginsberg ville lyfta fram vad som händer med vuxna med odiagnosticerad adhd. Det är en grupp med starkt ökad risk för både andra psykiatriska problem, missbruk, kriminalitet. Studier visar att adhd är nästan tio gånger vanligare bland personer som dömts till fängelsestraff jämfört med resten av samhället, enligt Ylva Ginsberg.

Hon forskar själv om adhd bland brottsdömda, och berättade att för de flesta är diagnosen en stor lättnad.

–  Ofta har deras föräldrar länge försökt få hjälp av samhället, men de har mötts av en moraliserande attityd och inte fått någon hjälp.

Ylva Ginsbergs egen forskning vid Karolinska institutet visade nyligen att behandling med centralstimulerande läkemedel hos brottsdömda män med adhd var effektivt för att minska återfall i brott.

– Men hade det inte varit ännu bättre om de fått tidig hjälp för sin adhd, sa Ylva Ginsberg.

Hon ville infria ett löfte hon gett till de brottsdömda i studien. Hon hade frågat dem vad de skulle vilja ändra i efterhand om de kunde ändra en enda sak. Alla hade svarat att de hade fått sin adhd-diagnos redan i barndomen.

–  Jag hade lovat att framföra det, nu har jag infriat mitt löfte, sa hon.

Nästa talare var barnpsykiatern Kerstin Malmberg som värjde sig mot påståendet att diagnosen sätts för slentrianmässigt. Hon lyfte även fram att långtifrån alla av de barn som diagnosticeras med adhd får läkemedel, även om kurvorna pekar uppåt.

– Det handlar inte om någon dramatisk ökning av medicineringen, som det påståtts i debatten, sa Kerstin Malmberg.

Medicinhistorikern Maria Björk talade om hur diagnoser förändras över tid. Hon pekade bland annat på att adhd numera anses bero på ett fel i hjärnan snarare på sociala orsaker, vilket hon kopplade till det individualistiska samhället.

– Problem och sjukdomar ses ofta som individuella, och inte som sociala och kollektiva.

HANNA ODELFORS

Ämnen i artikeln:

Barnpsykiatri

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev