Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Upprepningar i arvsmassan kan ligga bakom störningen adhd

Publicerad: 29 september 2010, 23:01

Ny forskning pekar för första gången på att adhd har en genetisk komponent. Enligt forskarna visar fyndet att den omdiskuterade störningen inte enbart kan ses som ett fenomen skapat av samhället.


Tidigare studier har visat att beteendestörningen adhd delvis kan vara ärftligt betingad. Men fram tills nu har det saknats tydliga belägg för vilka genetiska mekanismer som skulle vara involverade i uppkomsten av störningen, enligt forskare bakom en ny studie i tidskriften Lancet.

Det är brittiska och isländska forskare som nu visar att barn med adhd i större utsträckning än personer utan störningen har så kallade kopienummervariationer i sin arvsmassa.

Sådana förändringar innebär att vissa DNA-segment upprepas eller saknas i arvsmassan, vilket i sin tur kan resultera i att funktionen av olika gener störs eller helt försvinner.

Forskarna analyserade totalt 57 olika typer av kopienummervariationer hos 366 barn med adhd och 1 047 kontroller. Dessa förändringar förekom totalt sett hos 14 procent av barnen med adhd men bara hos 7 procent av kontrollpersonerna.

Bland barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning förekom kopienummervariationerna hos 36 procent, jämfört med bland 11 procent av barnen med adhd utan sådan funktionsnedsättning.

Forskarna konstaterar också att DNA-förändringarna var koncentrerade till vissa regioner av arvsmassan som tidigare kopplats samman med både autism och schizofreni.

Enligt forskarna är slutsatsen att adhd inte enbart kan vara en social konstruktion, det vill säga ett fenomen skapat av samhället. De hoppas därmed att resultaten kan minska det stigma som kopplas till adhd.

– Allt för ofta avfärdas adhd som ett resultat av dåligt föräldraskap eller dålig diet. Som kliniker har jag vetat att sådana förklaringar sannolikt inte stämmer. Nu kan vi med säkerhet säga att adhd är en genetisk sjukdom och att hjärnor till barn med denna störning utvecklas annorlunda än i andra barn, säger Anita Thapar, professor vid Cardiff University School of Medicine i Cardiff, som är en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Lancet.

Läs abstract till studien:

Lancet, publicerad online 30 september 2010

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev