Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Psykiatri

Vårdbeslut tas utan stöd av tolk

Publicerad: 17 december 2015, 11:30

Foto: Thinkstock

Bristen på tolkar sätter press på barn- och ungdomspsykiatrin. På flera håll har det hänt att man tvingats bedöma akuta tillstånd utan tillgång till tolk.


Det visar den rundringning som Dagens Medicin gjort till ett antal bup-kliniker för att kolla hur de klarar trycket när rekordmånga barn och ungdomar, ofta med traumatiska upplevelser, kommit till Sverige på kort tid.

Alla som Dagens Medicin pratat med har haft en ökad tillströmning av patienter.

På vissa håll, som i Karlstad och Göteborg, beskrivs läget som mer pressat än på andra. Samtidigt tycks alla överens om att man i barn- och ungdomspsykiatrin ännu inte har sett den fulla effekten av flyktingvågen.

– Jag tror att barn- och ungdomspsykiatrin kommer att se volymerna längre fram. Nu ser vi det akuta. Det andra kommer vi att se senare. När man har landat och vet var man ska bo – det är ju då det kommer, säger Marie Carlsson, chefsöverläkare på bup på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som ändå beskriver läget som ansträngt.

Ett genomgående problem hos dem vi pratat med tycks vara den stora bristen på tolkar. Det beskrivs som särskilt problematiskt just i psykiatrin, där man inte kan ta stöd av röntgenbilder eller blod­prover i diagnostiken.

– Som det är nu kan vi nästan inte ens utföra vårt arbete. Det händer att vi måste bedöma akuta psykiatriska tillstånd – om någon till exempel ska ha tvångsvård – utan att ha fått tag på tolk, säger Marie Carlsson.

– Om vi inte förstår vad någon säger får vi ett fruktansvärt dåligt underlag för att göra den bedömningen. Går det för långt riskeras rättssäkerheten, fortsätter hon.

Även på bup i Karlstad sätter bristen på tolkar käppar i hjulet.

– Förra veckan fick vi inte tag på tolk till en bedömning om tvångsvård. Men patienten kunde lite engelska, så då körde vi på engelska i stället. Det gick, men så får det inte vara, säger Lena Isaksson, chefsöverläkare, som beskriver läget som mycket pressat.

– Vi kan se att det är en kraftigt ökad tillströmning av ungdomar med asylstatus hos oss. Vi har ett jättetryck jämfört med i vanliga fall på våra akutbesök och på våra vanliga planerade besök också. En allt större andel av patienterna är asylsökande.

På den barn– och ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö har man däremot inte sett någon anstormning av patienter från Syrien ännu, enligt Björn Johansson, överläkare.

– Det kan vara så att patienter fångas upp av andra instanser.  Något fler ser vi redan nu, men jag tror att det blir fler längre fram, säger Björn Johansson.

Men även här får flyktingströmmen indirekta konsekvenser, bland annat när det gäller tillgången till tolkar.

– Vi har sedan många år alltid en del ensamkommande flyktingbarn inlagda här, men det är svårare att få tag i ackrediterade tolkar nu. När det gäller våra dagliga bedömningssamtal har det hänt att vi använt oss av vår omvårdnadspersonals kultur- och språkkompetens när vi inte lyckats mobilisera en tolk, säger han och tillägger:

– Men det är fel. Tolken ska vara neutral. Använder vi omvårdnadspersonalen kan det bli en sammanblandning av roller som är till men för patienten.

Något annat som lyfts, i till exempel Linköping, Göteborg och Dalarna, är att fler med lindriga tillstånd kommer akut till bup. Patienter som i många fall borde kunna tas om hand på boendena, anser Tove Marthin, chefsöverläkare på bup i Linköping.

– Ibland blir det blir väldigt mycket större dramatik än det skulle behöva bli när man har svårt att sova och är orolig på kvällen och inte har hört av sin mamma på fyra månader. Det skulle vem som helst vara orolig för. Det är inte psykiatri, säger hon.

Lars Joelsson, ordförande i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, håller med om att det är mycket viktigt att ha tillgång till tolk när en patient inte pratar svenska.

– Saknar man tolk måste man försöka göra om bedömningen senare, när man har fått tag i en. Men det är klart att det är svårt om det är väldigt akut.

Vad är riskerna med att göra bedömningen utan tolk?

– Det beror förstås på vad det handlar om. Men om patienten riskerar att skada sig själv eller ta sitt liv, och det inte framkommer, så är det naturligtvis livsfarligt. Om jag inte fick tag på tolk och var det minsta osäker skulle jag nog ta det säkra för det osäkra och kanske lägga in patienten.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev