Rörelseorganen
Blodtest kan avslöja hjärtrisk hos SLE-patienter
Publicerad: 15 juni 2017, 10:51
Karim Sacre. Foto: Maria Gustavsson
En särskild biomarkör verkar ge en fingervisning om vilka patienter med systemisk lupus erythematosus som riskerar att få kardiovaskulära komplikationer, enligt en ny studie.
– Vi vet att hjärt-kärlsjukdomar är den primära dödsorsaken inom patientgruppen, men det är svårt att veta vem som ligger i riskzonen. Förhoppningsvis kan biomarkören bli en värdefull hjälp för kliniker i framtiden, säger Karim Sacre som är läkare vid Bichat Hospital i Paris, Frankrike.
Systemisk lupus erythematosus, SLE, är en kronisk autoimmun inflammatorisk sjukdom som kan drabba vilket organ som helst i kroppen. I dag kan risken för kardiovaskulära komplikationer bland annat uppskattas med en poängskala som kallas Framingham. Men verktyget underskattar ofta risken hos patienter med SLE, menar de franska forskarna bakom studien.
De riktade i stället in sig på att undersöka nivån av ett protein som kallas troponin T. Det förekommer inte i blodet under normala förhållanden och redan små proteinkoncentrationer i blodbanan kan tyda på hjärt-kärlsjukdom.
I studien ingick 63 patienter med SLE där ingen hade symtom på kardiovaskulär sjukdom. 18 personer ur den generella befolkningen fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna matchade varandra avseende ålder och kön.
Enligt poängskalan Framingham var risken för hjärt-kärlsjukdom låg hos både patienter och kontrollpersoner. Detta trots att nästan 40 procent av patienterna hade tecken på ateroskleros och plack i kärlen, enligt undersökningar med vaskulärt ultraljud. I kontrollgruppen upptäcktes få sådana fall.
När forskarna i stället tittade på troponin T fann man att nästan 90 procent av patienterna med kärlplack hade detekterbara koncentrationer av proteinet i blodet. Motsvarande siffra var lägre för patienter som inte bar på plack, 40 procent.
Fynden pekar på att troponin T kan fungera som en biomarkör för att förutse hjärt-kärlsjukdom, menar Karim Sacre.
– Fast det krävs större och längre studier för att bekräfta fynden innan blodprovet kan användas kliniskt. I framtida studier behöver vi även inkludera olika former av kardiovaskulära händelser och inte enbart analysera kärlen, säger han.
Läs mer i abstract: