Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Rörelseorganen

Forskare: Vanlig axeloperation slog inte placebo

Publicerad: 21 November 2017, 12:50

Inklämningssyndrom i axelleden betyder att utrymmet minskar när bland annat ligament förbenas.

Foto: Thinkstock

Att kirurgiskt vidga axelleden minskar inte axelsmärta mer än placebo vid inklämningssyndrom, enligt den första placebokontrollerade studien på området.


Ämnen i artikeln:

Ortopedi

– Studien belyser ett ämne som även diskuteras inom svensk sjukvård. Kirurgi är inte någon quick fix och därför behöver patienterna få tid att tillfriskna på andra sätt, säger Magnus Lind, ortoped och överläkare, axelkirurgiska verksamheten, Sophiahemmet i Stockholm.

Fynden får sannolikt en större betydelse i Storbritannien – där forskningen är utförd – än i Sverige gällande urval vid kirurgi, menar han. Deltagarna blev aktuella för operation om axelsmärtan varat i tre månader. Det matchar inte svenska förhållanden, enligt Magnus Lind.

– Vi selekterar patienter med minst sex månaders besvär som först genomgått en längre tids rehabilitering. På så sätt hinner fler förbättras, antingen av sjukgymnastiken eller spontant. Med ett sådant urval skulle antagligen studiens resultat ha sett annorlunda ut, säger han.

I Sverige utförs årligen runt 4 000 ingrepp mot inklämningssyndrom i axelleden. Det betyder att utrymmet minskar när bland annat ligament förbenas. Via titthålskirurgi kan området vidgas genom att avlägsna ben och mjukvävnad i axelleden.

I studien, som är publicerad i tidskriften Lancet, ingick fler än 300 patienter. Efter tre månader hade inte deras axelsmärta lindrats med sjukgymnastik eller minst en kortisoninjektion. Patienterna lottades till titthålskirurgi, placebokirurgi eller ingen behandling alls. Efter sex månader skattades smärta och axelfunktion med en särskild poängskala.

Resultaten visar att det inte fanns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan dem som fått titthålskirurgi eller placebokirurgi. Båda grupperna på kirurgi hade en något bättre smärtlindring än gruppen som stod utan behandling. Skillnaden var dock inte klinisk betydelsefull, skriver de brittiska forskarna.

Under studien skedde väldigt många avhopp i samtliga behandlingsgrupper, bland annat för att patienterna tillfrisknade spontant. Det är en svaghet med resultaten, menar Magnus Lind. Han lyfter även fram att kirurgerna använt en äldre operationsteknik som går ut på att utrymme skapas framtill i axelleden.

– Fast det finns patienter som får en inklämning från lateralsidan och de ska opereras med en annan metod. Men det har man inte tagit hänsyn till, säger han.

Studien pågick mellan 2012 och 2015. Sammantaget utfördes ingreppen av 51 kirurger. Poängskalan som användes i studien kallas för Oxford shoulder score.

Läs mer i abstract:

David Beard med flera. Arthroscopic subacromial decompression for subacromial shoulder pain (CSAW): a multicentre, pragmatic, parallel group, placebo-controlled, three-group, randomised surgical trial. The Lancet, publicerad online den 20 november 2017. DOI: 10.1016/S0140-6736(17)32457-1

Maria Gustavsson (tjänstledig)

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Ortopedi

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev