Rörelseorganen
Lugnare träning vapen vid artros
Publicerad: 6 februari 2023, 09:24
Det visar sig att en hög dos träning inte var bättre för artrospatienter än en låg dos, enligt resultaten som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine. Foto: Karin Tengby / Röda Korset / TT
Ett lugnare träningsprogram kan vara lika effektivt som ett intensivt för den som har artros i knäleden. Men även kontakten med fysioterapeut kan ha avgörande betydelse, enligt en expert.
T
TT
Stelt, svullet och smärtande. Artros i knäleden är vanligt och ställer till det för den som drabbas. Att röra och träna leden som är påverkad är en av de behandlingar som visat sig effektiva. Nu har svenska och norska forskare försökt ta reda på om mängden träning påverkar resultatet.
Svaret är säkert glädjande för många. Det visar sig nämligen att en hög dos träning inte var bättre än en låg dos, enligt resultaten som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine.
Forskarnas hypotes var att den högre träningsdosen skulle ge bättre effekt men så var det alltså inte.
– Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna förbättrades med hjälp av träningen. Vi kunde bland annat se att smärta, livskvalitet och knäfunktion förbättrades, säger Tom Arild Torstensen, fysioterapeut och forskare vid Karolinska institutet, som varit med och utfört studien.
Läs också: Arbetsterapeuterna ryter till om nära vården
Forskarna lottade 189 personer mellan 45 och 85 år med knäledsartros till antingen fem träningsövningar under 20 till 30 minuter per tillfälle, eller elva övningar på 70–90 minuter per tillfälle. Båda grupperna tränade tre gånger i veckan i tolv veckor.
Deltagarna fick också svara på frågor om bland annat smärta, livskvalitet och knäfunktion varannan vecka under träningen. Sex och tolv månader efter avslutad behandling fick de fylla i samma frågor.
Studien är en så kallad superiority-studie och resultatet visar att hög dos inte är bättre än låg dos överlag. Högdosträning gav däremot något bättre knäfunktion vid sport och rekreation i slutet av behandlingen och sex månader efter interventionen, men den effekten avtog när patienterna följdes upp efter tolv månader.
Tom Arild Torstensen resonerar kring varför det är så:
– En förklaring till att effekten är lika i båda grupperna kan vara den så kallade förväntanseffekten, alltså samspelet mellan patienten och fysioterapeuten i träningslokalen.
Petra Hedbom/TT
Fakta: Många olika orsaker
Omkring var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har artros i någon led, vilket motsvarar ungefär 1 miljon människor. En av de vanligaste formerna är artros i knäleden som kan ge stelhet, smärta och svullnad. Många som drabbas upplever att livskvaliteten försämras och att de inte längre kan utföra aktiviteter saker som de tycker om.
Det är inte helt klarlagt varför man får knäledsartros. Artros utvecklas ofta långsamt under många år. Sjukdomen är vanligare ju äldre man blir. Det är egentligen inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid du har varit utsatt för sådant som kan leda till artros.
Exempel på vad som kan öka risken för knäledsartros:
Tidigare ledskada som korsbandsskada, meniskskada eller ett benbrott nära en led, ålder över 45 år, kvinnligt kön, svaga muskler, övervikt som ger hög belastning på lederna, ärftlighet och upprepad ensidig belastning av leden, till exempel genom tunga lyft eller knästående arbetsrörelser som belastar leden i arbetet eller fritiden.