tisdag7 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Rörelseorganen

Sensmärta synas i sömmarna

Publicerad: 9 december 2022, 13:20

Akut sensmärta kan exempelvis uppstå efter idog men ovan snöskottning,

Foto: Getty Images

Kunskap om hur exempelvis långvarig sensmärta fungerar är viktigt för allmänläkare och Svenska smärtläkarföreningen lyfter via två nätverk nya smärtrön i läkarutbildningen.
Ny forskning på området kan dessutom leda till insikter om sårläkning hos patienter med typ 2-diabetes.

Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 2HudToppnyheter DiabetesToppnyheter RörelseorganenToppnyheter

Lotta Fredholm

redaktionen@dagensmedicin.se


Smärta är en dominerande sökorsak i primärvården, där långvarig smärta från exempelvis senor och muskelfästen är en vanlig diagnos. Magnus Peterson, specialist i allmänmedicin och docent i allmänmedicin vid Uppsala universitet, har sedan 20 år fördjupat sig inom smärtområdet.

– Cirka 40 procent av alla besök i primärvården beror på smärta, som kan konkurrera med psykisk ohälsa som den vanligaste sökorsaken. Smärta i senor och muskelfästen är vanligt, men här måste primärvården bli bättre på att skilja på akut och långvarig smärta eftersom de ska behandlas olika, säger han.

Akut sensmärta, som exempelvis kan uppstå efter idog men ovan snöskottning, behandlas framgångsrikt med antiinflammatoriska läkemedel och kortisoninjektion. Tidigare ansågs även den långvariga sensmärtan bero på inflammation. I dag är bilden snarare att här har den i grunden läkande processen hakat upp sig och pågår på övertid.

– Sensmärta som pågår i månader har en annan valör än den akuta inflammationen. Därför ger inte antiinflammatorisk behandling effekt, men den kunskapen har inte till fullo nått ut i sjukvården, säger Magnus Peterson.

Han är vetenskaplig sekreterare i Svenska smärtläkarföreningen som nu lyfter smärtutbildning för läkare via nätverk för lärare vid grundutbildningen och för studierektorer inom specialistutbildningen.

– Utbildning om långvarig smärta är viktig inte minst för allmänläkare, som möter dessa patienter i sin vardag. Varje patient med smärta är ju också knuten till en vårdcentral, säger han.

Bilden av orsakerna bakom just sensmärta har vuxit fram över tid och sammanfattades i en litteraturgenomgång. Magnus Peterson och kollegor gick då igenom nära 300 vetenskapliga artiklar och beskrev de viktigaste i Scandinavian Journal of Pain tidigare i år. 

Det handlar om ett slags treenighet, med samverkan mellan aktiverade perifera nerver, de tenocyter som bygger upp själva senan, och mastceller.

I en originalstudie publicerad i Cellular & Molecular Immunology 2021 visade de att mastceller har receptorer för signalämnet glutamat, via vilka de kan aktiveras av nervsystemet och då delta i läkningen av senor.

– Både våra egna studier och andras visar att både mängden receptorer för signalämnen och utsöndringen av signalämnen är uppreglerade vid långvarig sensmärta, säger han.  

Litteraturstudien visade också att långvarig sensmärta mest effektivt behandlas med belastande behandling. Dels excentrisk träning, alltså sjukgymnastisk där senan gradvis belastas allt tuffare, dels stötvågsbehandling, där senan utsätts för starka ultraljudsimpulser.

– Sannolikt inducerar detta en process som får i gång den normala läkningsprocessen igen, säger Magnus Peterson.

Med avstamp i de nya rönen vill gruppen nu undersöka hur mastceller fungerar vid sårläkning hos patienter med typ 2-diabetes.

– Vi vill ta kunskapen om hur läkning av skadade senor fungerar och applicera på annan läkning. Patienter med diabetes har ökad risk för senskador men även för diabetiska sår, säger han.

Från diabetespatienter samlar de in frisk hud på vårdcentral och via plastikkirurger material från sår. Syftet är att kartlägga mastcellernas aktivitet vid olika skeden och se om aktiviteten går att påverka, exempelvis med antihistaminer. Resultat väntas 2023.  

– För mig som allmänläkare är det både spännande och tillfredsställande att kunna ta den kliniska frågan hela vägen från patientprover på vårdcentralen, ned till mikroskopet och förhoppningsvis sedan tillbaka till behandlingar för primärvårdens patienter, säger Magnus Peterson. 

Två nätverk för bättre kunskap om smärta

Svenska smärtläkarföreningen, SSLF, skapar nätverk för läkare inom både grund- och specialistutbildningen.

• Nätverket för grundutbildningen riktar sig till alla lärosäten som driver läkarutbildning. Efter ett första möte i höst ingår Göteborg, Karolinska institutet, Lund och Uppsala.

• Nätverket för specialistutbildningen är för tilläggsspecialiteten smärtlindring som kan genomföras av alla med klinisk grundspecialitet. Det riktas till alla 21 regioner, och har i dag ett tiotal representanter.

• SSLF lägger på sin hemsida löpande upp information om de utbildningar i smärtlindring som ges över landet. I nätverken delas allt från kursplan till litteraturhänvisningar, plus länkar till inspelade samt online-föreläsningar.

• SSLF arrangerar en årlig utbildningsdag – nu närmast den 31 mars 2023 – samt ordnar nätverksmöten. Man samarbetar även med Socialstyrelsen om behovet av kurser för läkare under specialistutbildning.

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev