Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Rörelseorganen

Sjukvård kan bli en rättighet som går att kräva i domstol

Publicerad: 18 maj 2004, 12:44

Sjukvård kan bli en rättighet som vissa patienter kan kräva i domstol. Det överväger den pågående LSS-utredningen att föreslå regeringen.


Sedan drygt två år pågår en översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Utredningen, som lämnas till regeringen i sommar, ska bland annat se över vad landstingen har i uppdrag att tillhandahålla.  Enligt vad Dagens Medicin erfar tänker utredningen föreslå att viss hälso- och sjukvård ska ingå i landstingens skyldigheter enligt LSS. Iutredningen diskuteras exempelvis talträning med logoped, dansterapi, ridterapi, teckenspråks- och punktskriftsträning - men det kan komma att gälla även annan vård.  - Det innebär att den grupp som omfattas av LSS får en gräddfil in i hälso- och sjukvården, eftersom de kan gå till domstol och få fastslaget att den vård de vill ha är deras rättighet, säger en person med insyn i utredningen, och fortsätter:  - I förlängningen kan det handla om att någon vill komma tillrätta med en balanssvårighet och därför kräver en operation för ett snett ben. Landstingen är livrädda för det här och menar att det sätter prioriteringsordningen ur spel.  Den som vill ha en insats enligt LSS, till exempel balans- eller talträning, ska vända sig till landstingets LSS-handläggare. Om det blir avslag på begäran finns möjlighet att överklaga till länsrätt. Om domstolen anser att insatsen behövs, är den patientens rättighet, och landstinget måste tillhandahålla den.  Ett moment 22 för individen  Utredaren och riksdagsledamoten Catherine Persson (s) berättar att allt färre LSS-insatser levereras från landstingen efter en dom i regeringsrätten 1997. Då ville en funktionshindrad person ha talträning av logoped. Domstolen slog fast att behovet fanns och att behandlingen var riktig. Men domstolen menade även att logopedstöd inte ska ges enligt LSS, eftersom det kan ges enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Därför är det numera svårt för funktionshindrade att få landstingsinsatser enligt LSS, eftersom många insatser kan levereras enligt HSL - även om landstingen inte gör det.  - För individen blir det ett moment 22. Anledningen till att den här personen sökte talträning enligt LSS var ju att landstinget inte levererade enligt HSL, säger Catherine Persson.  - Undersökningar gjorda i vår utredning och av Socialstyrelsen visar att de funktionshindrade inte får vad de behöver av vuxen- och barnhabilitering.  Vad händer med prioriteringsordningen om sjukvård blir en rättighet för vissa?  - Prioriteringsordningen står i HSL, och hela poängen är att de här insatserna inte ges enligt HSL. Dessutom ligger habilitering, som det här ofta kan vara, högt i prioriteringsordningen, på nivå två av fyra. Så det är ett mindre bekymmer, säger Catherine Persson.  Anser att frågan är "oerhört viktig"  Paul Håkansson (s), ordförande i Landstingsförbundets hälso- och sjukvårdsberedning, vill inte kommentera utredningen förrän den är klar.  Däremot kan han berätta att förbundets principiella hållning är att all sjukvård ska tillhandahållas enligt hälso- och sjukvårdslagen.  - En enhetlig prioriteringsbedömning kommer sannolikt att försvåras om man utgår från två lagstiftningar med olika utgångspunkter och olika sätt att beskriva patienternas rättigheter, säger Paul Håkansson, som menar att frågan är "oerhört viktig".  Vad kan man som patient göra om landstingen inte levererar sjukvård enligt HSL?  - Medborgarna kan utnyttja sin rätt till valfrihet i vården. Och medborgarna kan välja politiker som för en annan politik, säger Paul Håkansson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev