ADHD-dokument ska skapa lugn

Det har varit mödosamt att färdigställa det nära 300 sidor långa dokumentet. Resultatet är en "kunskapsöversikt om ADHD" - begreppet damp finns inte med i rubriken.  - Det betyder inte att damp inte skulle existera. Damp finns beskrivet i översikten, säger Lars Hellgren.  Arbetet började 1999, då Socialstyrelsen utsåg en expertgrupp som skulle ta fram ett State of the art-dokument om damp/ADHD.  Ett år senare nådde en arbetsversion av dokumentet offentlighetens ljus. Innehållet fick mycket hård kritik, bland annat av Eva Kärfve, sociolog vid Lunds universitet och författare till den uppmärksammade boken Hjärnspöken - om damp och hotet mot folkhälsan. Eva Kärfve menade att diagnosen damp är dåligt underbyggd och att familjerelaterade, sociala och politiska skäl till barnens beteenderubbningar hade negligerats.  Debatten var bitvis mycket hätsk och gick hårt åt den som lett den svenska forskningen om damp/ADHD, Christopher Gillberg, professor i barnpsykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.  Planerade att ställa in utgivning  Efter den intensiva debatten funderade Socialstyrelsen på att inte ge ut något dokument alls. Men i stället valde myndigheten att ta in andra aspekter och gå vidare i arbetet. Uppdraget gick till Tomas Ljungberg, forskare vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Ilona Bengts, psykolog vid Habiliteringen i Mora. Deras slutsats var att det är fel att avfärda biologiska orsaker till barnens beteende, men att det även är fel att framhålla endast dem.  Nu fanns flera olika underlag, med olika inriktning. Att ge ut det hela som ett State of the art-dokument, där författarna står för sina egna slutsatser, skulle kunna vara förvirrande, menade Socialstyrelsen. I stället skulle dokumentet ges ut som en kunskapsöversikt, där Socialstyrelsen står bakom slutsatserna. Men då behövde versionerna flätas samman.  Tror att barnfrågor engagerar  Det uppdraget gick till Björn Kadesjö, överläkare vid barnneuropsykiatriska enheten vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.  Så sent som i mars i år anlitade Socialstyrelsen ännu en expert, Nancy Pedersen, professor i medicinsk epidemiologi och chef för det svenska tvillingregistret vid Karolinska institutet i Solna. Hennes jobb blev att granska de delar om ärftlighet som slutdokumentet innehåller.  På fredag, den 24 maj, ska översikten först presenteras för sju patient- och anhörigorganisationer. Sedan blir det presskonferens.  Varför är dokumentet så känsligt?  - Det är en bra fråga. Det är svårt att få grepp om varför debatten blivit så onyanserad, säger Lars Hellgren.  Har du någon fundering om varför det varit så?  - Ja, det har jag. Men den är privat. En professionell reflektion är att frågor som rör barn alltid engagerar. Speciellt när det kan bli fråga om att använda mediciner som påverkar centrala nervsystemet. Att medicinen är ett narkotiskt preparat gör det inte mindre problematiskt, säger Lars Hellgren, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, och syftar på att amfetaminpreparat används som en möjlig behandling av damp/ADHD.