Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Allt vanligare att kvinnor avslutar aborter i hemmet

Publicerad: 4 mars 2002, 15:57

Allt fler kvinnor väljer att göra medicinsk abort. Och allt fler väljer att avsluta aborten i hemmet. I alla fall i Västerbottens läns landsting. Där avslutades minst 45 aborter i hemmet under förra året.


- Det är många kvinnor som efterfrågar det. Och det är svårt att säga nej, när kvinnorna själva begär detta, säger Inga Sjöberg, verksamhetschef för kvinnokliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.  Sedan 1992 har det varit tillåtet att göra medicinsk abort i Sverige. En sådan abort inleds med att kvinnan tar progesteronblockeraren   Mifegyne i tablettform och sedan väntar i ungefär 48 timmar. Därefter tas prostaglandin i tablettform, antingen oralt eller som ett slidpiller. Då startar ett värkarbete och ett missfall sker.

I Västerbottens läns landsting görs 68,5 procent av alla aborter med abortpiller. Av dem avslutas mellan 10 och 20 procent i hemmet - kvinnan är alltså hemma, utan sjukvårdspersonal, när det framkallade missfallet sker. I antal motsvarar det mellan 45 och 90 aborter i Västerbotten, enligt siffrorna för 2001. Och hemaborterna förlöper bra, enligt Inga Sjöberg.  - Ja, det har de gjort. Men det är inte något vi erbjuder alla kvinnor - det krävs en vuxen kvinna som är trygg i sig själv för att klara av situationen. Det gör ont, det kommer blod och kan se otäckt ut, säger hon.  - Men det är fler och fler som väljer att avsluta aborten hemma.  Aborten sker med första tabletterna  Enligt abortlagen måste aborter ske på sjukhus. Socialstyrelsen har dock tagit ställning till verksamheten i Västerbottens läns landsting och slagit fast att aborten sker då kvinnan, på sjukhus, sväljer de första Mifegynetabletterna.  Under våren kommer även ett hundratal kvinnor som gör medicinsk abort vid Karolinska sjukhuset i Solna att få ta emot missfallet i hemmet. Det sker som en del av en studie - kvinnorna kommer att tillfrågas om hur de upplevt situationen.  På andra håll i landet är de medicinska aborterna mindre etablerade. I Landstinget Dalarna görs färre än en tredjedel, 29,7 procent, av alla aborter med abortpiller.   Det beror troligtvis på att den som rådgör med kvinnan inför aborten, en kurator eller en läkare, färgar kvinnans beslut genom att framhålla en kirurgisk abort som enkel och effektiv, tror Ann-Christin Cachrimanidou, verksamhetschef för kvinnokliniken vid Falu lasarett.  - Vi har haft en konservativ hållning i Dalarna. Men det är ett trendbrott på gång, säger hon.  - Sedan vi blev varse om att vi hade helt annan statistik än övriga landet, har vi tagit tag i det här.  Det har skett bland annat genom seminarier och olika informationsträffar med rådgivarna.

Medicinska aborter sparar pengar  Men diskussionen handlar inte endast om kvinnans fria val. Det finns pengar att spara också. En medicinsk abort kostar, grovt uppskattat, omkring 1 500 kronor. En kirurgisk abort är mellan två och tre gånger så dyr.  - Det var så det började hos oss. Vi såg en möjlig väg att spara pengar, säger Inga Sjöberg.  Förra året gjordes nära 31800 aborter, enligt preliminära siffror från epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen. Det är en ökning mot föregående år, då 30980 aborter gjordes.   Och de medicinska aborterna blir allt vanligare. Av alla kvinnor som gjorde abort under 2001 valde 40,5 procent att använda abortpiller.  Viveca Odlind, Socialstyrelsens expert i abortfrågor, framhåller att metoderna är likvärdiga ur medicinsk och biverkningsmässig aspekt. På kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset i Solna, där Viveca Odlind är verksamhetschef, sker drygt 50 procent av aborterna på medicinsk väg.   - Jag tror att om vi lyckas hålla oss på ungefär 50 procent, så motsvarar det en situation där kvinnorna har haft valfrihet, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev