Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Blodpropp i hjärnan fångas in med kateter och snara

Publicerad: 25 november 2003, 13:33

Med modern kateterteknik kan svåra blodproppar i hjärnans blodkärl lösas upp på plats. Genom katetern kan propplösande läkemedel sprutas in, eller så plockas proppen helt enkelt ut med en snara. I Sverige har teknikerna testats på ett fåtal strokepatienter som annars har en mycket dyster prognos.


På flera universitetssjukhus i landet försöker man inom neuroradiologin nu utöka behandlingsmöjligheterna för strokepatienter.  Det berör exempelvis patienter med en typ av stroke där den stora artär, Arteria basilaris, som försörjer hjärnans bakre delar, lillhjärnan och hjärnstammen, täppts till av en blodpropp. Detta är ingen stor grupp av de 30000 som varje år drabbas av stroke, men dödligheten är hög, mellan 50 och 90 procent.  Med stöd av kärlröntgen och en mjuk metalledare kan en tunn kateter föras upp till hjärnans blodkärl för att behandla blodproppen på plats. Tekniken har utvecklats för att ta hand om de komplikationer som kan uppstå vid behandling av olika former av kärlmissbildningar, framför allt aneurysm, i hjärnan. Ibland leder denna behandling till att blodproppar, tromboembolier, bildas.  - Traditionellt har det funnits en rädsla för att utföra kärlröntgen och intervention i hjärnans blodkärl, just på grund av denna risk. Men nu har vi metoder som gör att riskerna är mycket små. Vi kan också framgångsrikt behandla komplikationerna, säger Mats Cronqvist, överläkare och neuroradiolog vid Universitetssjukhuset i Lund.  Tillsammans med professor Jaques Moret vid Rotschildsjukhuset i Paris, Frankrike, har han tidigare publicerat ett vetenskapligt arbete om behandling av tromboemboliska komplikationer, framför allt vid aneurysm i hjärnan.  Skapar kanal genom proppen  Utifrån dessa erfarenheter har Mats Cronqvist och andra forskare gått vidare och undersökt möjligheterna att behandla strokepatienter med liknande metoder.  Proppen kan lösas upp på flera sätt. Med hjälp av metalledaren kan radiologen skapa en kanal genom proppen, eller sönderdela den mekaniskt. Genom katetern kan också små mängder propplösande läkemedel, av samma slag som används vid hjärtinfarkter, sprutas in i nära anslutning till proppen. Vanligen används 20-60 milligram rekombinant tPA, ett propplösande enzym.  Metoden har testats på flera  strokepatienter i Europa, och på fem patienter i Lund.  - I somras behandlade min kollega Birgitta Ramgren en medelålders patient med trombos i basilarisartären. Resultatet har varit positivt. Patientens rehabilitering har gått mycket bättre än vad neurologerna förväntade sig med en så allvarlig åkomma, säger Mats Cronqvist.  Han anser att katetertekniken i dag är så säker att man bör upprätta ett protokoll för vilken typ av strokepatienter som kan komma i fråga för kateterburen trombolys.  Det handlar om patienter som har en klart symtomgivande stroke, och som kommer in till sjukhus relativt snabbt, inom cirka sex timmar. Liksom vid intravenös trombolys, då läkemedlet injiceras i armen, måste man försäkra sig om att det inte finns någon blödning i hjärnan, och att ingen större syrebristskada har hunnit utvecklas.  Mats Cronqvist menar att det finns tre typer av patienter som kan komma i fråga:  *Patienter med tromboser i basilaris som annars har dålig prognos.  *Patienter som inte kan få intravenös trombolys på grund av att de kommer till sjukhus senare än tre timmar efter symtomstart, som är tidsgränsen för denna behandling.  *Patienter med stor hjärnpåverkan och en stroke som involverar ett så stort kärlområde att de inte kan få intravenös trombolys.  - Men det återstår mycket forskning för att vi ska kunna selektera fram dem som har störst nytta av behandling, säger Mats Cronqvist.  I Göteborg har läkare börjat utveckla ett annat angreppssätt vid akut strokebehandling. Med hjälp av en "snara" fångar de helt enkelt in blodproppen och drar ut den genom katetern.  - Detta kan gå relativt snabbt och betydligt fortare än att med läkemedel lösa upp en propp, även om man gör det intraarteriellt, säger Gunnar Wikholm, interventionell neuroradiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska.  Klarade sig utan hjälp efteråt  Metoden har använts på ett tiotal patienter i Göteborg. Alla har varit mycket påverkade vid ankomst till sjukhuset, och inte lämpliga att behandla med intravenös trombolys.  Resultaten är enligt Gunnar Wikholm lovande. Nära hälften av dessa svårt strokedrabbade patienter har efter tre månader varit oberoende av hjälp i sitt dagliga liv - ett resultat som är betydligt bättre än vad man åstadkommit med andra metoder.  Det är dock svårt att dra slutsatser utifrån ett tiotal patienter. Metoden utvärderas nu i en prospektiv studie.  Frågan är hur neurologer och internmedicinare ser på att överlämna strokepatienterna till dessa former av experimentell verksamhet.  - När det gäller patienter med blodpropp i basilarisartären och de som kommer för sent för intravenös trombolys, är jag helt enig om att dessa kan bli aktuella för kateterburen behandling. När det gäller patienter som är mycket kraftigt påverkade av sin stroke känner jag mig mera osäker, säger Arne Lindgren, överläkare på neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev