Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Chefer nyckelpersoner när ökande sjuktal ska sänkas

Publicerad: 17 mars 2003, 12:35

Vårdcentralschefer och avdelningschefer på sjukhus ses iflera landsting som nyckelpersoner för att få ner sjuktalen. Detta när kostnaderna för sjukfrånvaro fortsätter att öka i de svenska landstingen och regionerna.


Dagens Medicin har sammanställt sjukvårdshuvudmännens kostnader för sjuklön per anställd under 2001 och 2002. Sammanlagt uppgick sjuklönekostnaderna till nära 1 miljard kronor under 2002. En genomgång visar att utbetalningarna ökade i 13 av landstingen. I fem låg de stilla och i tre minskade kostnaderna för sjuklön, som är den ersättning som arbetsgivaren betalar ut till den sjukskrivne från den andra till den nittionde frånvarodagen.

Generellt högre frånvaro i norr  Generellt är sjukfrånvaron högre i de nordliga landstingen än i de södra, men allra högst är de i Landstinget Västmanland, där kostnaderna för sjuklön under fjolåret var 5794 kronor per anställd.  - Jag vet inte varför vi ligger högt, men vi ser att de längre sjukskrivningarna fortsätter att öka och att en allt högre genomsnittsålder bland personalen slår igenom i högre sjuktal, säger Maria Björk, personalchef inom den landstingsdrivna familjeläkarverksamheten i Landstinget Västmanland.  Norrbottens läns landsting har under ett antal år legat högt i statistiken över sjukskrivna. Men under fjolåret bromsades uppgången. Enligt Torbjörn Degerman, utredare på personalenheten i landstinget, beror detta främst på att den del av sjukfrånvaron som är mellan 2 och 14 dagar minskat. Under denna del står arbetsgivaren för en större del av sjuklönen än senare under sjukskrivningen.  Ökad sjukfrånvaro bland läkare  - Men bland läkare har sjukfrånvaron ökat på ett uppseendeväckande sätt. Därför ska vi nu låta en forskare från Luleå tekniska högskola djupintervjua samtliga läkare som varit sjukskrivna i minst 180 dagar, säger Torbjörn Degerman.  - Syftet är att undersöka i vilket skede av sin rehabilitering de är och vilka åtgärder som bäst underlättar för dem att komma tillbaka i arbete.  Varför Norrbottens läns landsting under ett antal år dragits med höga sjuktal har Torbjörn Degerman inget svar på, men även andra arbetsgivare i Norrbotten har samma problem. Enligt honom är cheferna en nyckelgrupp för att få ner sjukskrivningarna.  Därför ska samtliga så kallade förstalinjeschefer i landstinget, som vårdcentralschefer och avdelningschefer på sjukhus, under året utbildas för att kunna arbeta bättre med bland annat arbetsmiljöfrågor.  - Arbetsledarna vet nästan alltid vad som ligger bakom sjukskrivningarna. De har sett sjukintygen, känner till arbetsplatsen och vet vilka problem som orsakat sjukfrånvaron. Därför är de så mycket effektivare om man vill arbeta med de här problemen än breda centralt styrda insatser, säger Torbjörn Degerman.  I Landstinget Kronoberg minskade kostnaderna för sjuklön mellan 2001 och 2002, och landstinget tillhör dem i landet med lägst sjuktal. Enligt Carl Krekola, personalchef i landstinget, kan förklaringarna vara allmänt låg ohälsa i landstinget i kombination med ett aktivt arbetsmiljöarbete, bland annat flexibla arbetstider.  Precis som i Norrbotten satsas extra på arbetsledarna för att få ned sjuktalen.  Anpassa till individuell förmåga  Sjukfrånvaron ökar i allmänhet relativt kraftigt efter att anställda fyllt 50 år. I Landstinget Kronoberg är genomsnittsåldern bland de anställda 47 år. För att motverka effekterna av en allt äldre personal har nyligen ett projekt med namnet Age-management startats. Detta går ut på att öka chefernas förmåga att ta till vara de äldre medarbetarnas behov och kunnande.  - Det handlar om att få de äldre att stanna kvar. Det är inte självklart att de äldre ska gå ner i arbetstid, vi måste anpassa arbetet efter den individuella förmågan, säger Carl Krekola.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev