Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

DNA avslöjade lömska bakterier i ledvätskan

Publicerad: 27 september 2007, 11:42

FALLET När en laboratorieanställd med ont i knät sökte vård misstänktes infektion, men inga bakterier hittades. Till slut kunde en PCR-analys spåra meningokocker i ledvätskan.


När den unga kvinnan kom in akut till infektionsmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro fattade läkarna direkt misstankar om en bakterieinfektion. Tre dagar tidigare hade hon haft en allmän sjukdomskänsla med halsont och trötthet. Symtomen hade gått över, men nu hade hon fått hög feber och ont i sitt ena knä. Till saken hör även att kvinnan arbetade på sjukhusets mikrobiologiska laboratorium.

– Vår första misstanke var att det rörde sig om en allvarig infektion som hade samband med hennes yrke. När vi sedan fick höra att hon dagarna innan arbetat med meningokocker, drog vi direkt öronen åt oss, säger Simon Athlin, ST-läkare vid infektionskliniken, som var en av dem som tog hand om patienten.

Kvinnan lades in och läkarna satte igång en omfattande blodprovstagning. Dessutom gjordes bakterie-odlingar från hals, blod och urin.

Misstänkte reumatisk sjukdom
De första proverna gav också utslag: analyser för vita blodkroppar och inflammationsmåttet CRP pekade på en allvarlig bakterieinfektion. I avvaktan på fler provsvar fick patienten antibiotika.
Men det var något som inte stämde.

– Hon hade inga så kallade petekiala blödningar, små röda utslag i huden, som brukar förekomma vid meningokockinfektioner. Och trots att vi misstänkte att hon fått i sig meningokocker fanns inga tecken på hjärnhinneinflammation, som bakterien kan orsaka, säger Simon Athlin.

När även provsvaren från odlingarna visade sig vara negativa, inleddes ytterligare undersökningar, bland annat gjordes en datortomografi för att undersöka om bakterien satt i lungorna. Men någon bakterie kunde fortfarande inte spåras.

I stället började läkarna misstänka att det rörde sig om en reumatisk sjukdom.

– Vi kontaktade reumatologerna, som tyckte att vi skulle invänta ytterligare provsvar. De kortisonbehandlingar som sätts in vid reumatiska besvär hämmar immunförsvaret och kan göra att bakterier får fritt spelrum, så det var viktigt att utesluta en pågående bakterieinfektion. Men när alla tecken på det uteblev inledde vi behandling med kortison, berättar Simon Athlin.

Återställd inom några veckor
Men det kraftiga insjuknandet och kvinnans arbete gjorde att en misstanke om meningokocker kvarstod. Odlingar på ledvätskan hade varit negativa, men nu gjordes ytterligare ett försök att detektera bakterier med hjälp av PCR-analys.

– Till sist kunde vi påvisa meningokocker i ledvätskan från ena knät. Att tidigare odlingar inte kunnat spåra bakterien beror antagligen på att den är känslig och dör innan man hunnit detektera den, säger Simon Athlin.

Den första antibiotikabehandlingen hade effekt och kortisonet gjorde ingen skada. Patienten blev successivt bättre. Inom några veckor var hon helt återställd.

En lärdom av händelsen menar Simon Athlin är att i framtiden tänka på möjligheten att använda PCR-teknik om man misstänker meningokockinfektion. På Universitetssjukhuset Örebro har en speciell PCR-analys arbetats fram för att kunna spåra meningokocker.

– PCR är ett ypperligt sätt att leta efter bakterier i kroppsvätskor som blod, ledvätska och hjärn- och ryggmärgsvätska. Det är viktigt att komma ihåg den möjligheten i fall där bakterierna är svåra att spåra, säger Simon Athlin.

PCR mångfaldigar bakteriens DNA

PCR, polymerase chain reaction, kan användas för att kontrollera om en känd DNA-sekvens, exempelvis från en bakterie, finns i ett prov. Genom en kemisk reaktion framställs stora mängder av sekvensen, som sedan kan detekteras.

Händelsen ledde till nya rutiner på labbet

Fallet med den biomedicinska analytikern som fick meningokocker i knät har lett till att rutinerna nu har ändrats på laboratoriet där hon arbetar.

Trots att kvinnan följt säkerhetsrutinerna hade hon på något sätt fått i sig bakterierna, förmodligen via munnen. Som följd av det inträffade har två nya rutiner införts.

Kvinnan arbetade på en öppen laboratoriebänk, men nu ska allt arbete med riskbakterier utföras på en säkerhetsbänk med luftutsug.

Dessutom har man bytt ut de glas­instrument som användes för att hacka loss bakterier från frusna prover.    

– I stället använder vi en slags ögla av plast för att skrapa av bakterierna. Då är det ingen risk att de sprätter iväg, säger Hans Fredlund, smittskyddsläkare och chef på mikrobiologiska laboratoriet, Universitetssjukhuset Örebro.

Den aktuella incidenten inträffade inte under rutinarbete, utan vid ett forskningsprojekt som innebar kontakt med 48 stammar av meningokocker.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News