Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Smärta

En kritisk röst gör sig hörd

Publicerad: 9 mars 2006, 10:20

Projektet Nationell patientöversikt ligger i startgroparna. Men Kenneth Nilsson, it-direktör i Landstinget Gävleborg tror att Sverige är fel ute. Först måste vi bringa ordning inom landstingen, hävdar han.


Kenneth Nilsson har sedan fem år tillbaka arbetat med att förbättra it-strukturen inom vården i Landstinget Gävleborg. Han var också med och startade projektet nationell patientöversikt, NPÖ.

Att det krävs en nationell samverkan i frågor inom vården är han helt övertygad om. Däremot tror Kenneth Nilsson att Sverige är på väg mot en framtid med en gemensam vårddatabas som en början till ett nationellt journalsystem. Carelinks projekt Vårddatabas och projektet Gemensam vårddokumentation, som Stockholms läns landsting driver är exempel på aktiviteter som pekar åt det hållet.

Men en sådan utveckling tror han inte på.

- Vi är inte riktigt mogna för det, vare sig på systemnivå eller på organisatorisk nivå och dessutom kommer en sådan lösning under lång tid utgöra ett hinder för att införa en processorienterad vård värd namnet säger Kenneth Nilsson.

Fyra landsting testar  En ny it-policy är på väg och fyra landsting har nu inlett ett första test av NPÖ. Men Landstinget Gävleborg följer ett eget spår och arbetar vidare mot målet att i första hand få ett fungerande processtöd och informations-utbyte inom vården i regionen och med länets kommuner. Detta i stället för att följa linjen mot en nationell vårddatabas. Anledningen är att patienterna främst finns inom länet.

- När vi startade projektet Nationell patientöversikt gjorde vi det utifrån att vi skulle använda det som murbräcka inom områden som vi själva inte rådde på, som lagstiftningen. Men också för att stödja införandet av redan befintliga funktioner som inte kommit i drift i önskad omfattning, säger han.

Hjälp för läkarna  I dag har Kenneth Nilsson hoppat av projektet med nationell patientöversikt eftersom han anser att det drivs med fel ambitioner. Enligt honom räcker det med att den samlade informationen finns i varje landsting eller region. Genom att skapa en webbaserad internationell infrastruktur med gemensamma säkerhetslösningar kan utbyte av information mellan landstingen i stället ske när det behövs.

De flesta patienterna är äldre och flyttar inte så ofta. Skulle det röra sig om en patient som behöver hjälp utanför det egna landstinget kan ett system skapas där läkarna med rätt säkerhetssystem kan gå in i det aktuella landstingets system och hämta den information de behöver. Därför vill nu Kenneth Nilsson föra ut idén om ett annat sätt att arbeta inom vården.

Genom att arbeta med processer och flöden vill Landstinget Gävleborg underlätta för dem som arbetar inom vården, både i landstinget, inom privatvården och i kommunerna. Det handlar om att införa ett datorstöd som hela tiden följer med i läkarnas arbete och dokumenterar vad läkaren gör med patienten. Med inbyggda larmsystem ska också vårdgivarna kunna varnas ifall de exempelvis glömt att lämna in ett labbsvar.

- Följer läkarna programmet behöver de i princip inte skriva någonting utan datorsystemet dokumenterar hela tiden flödet, säger Kenneth Nilsson.

NPÖ kan sätta stopp  Arbetet med detta system pågår och några delar av vården i Landstinget Gävleborg kör redan programmet på pilotnivå. När 2007 är slut räknar Kenneth Nilsson med att systemet är så pass utvecklat att det på försök ska kunna införas inom ytterligare delar i vården.

- Jag tror att det här är framtiden och att det är så här vi bör jobba inom vården. Jag tror också att det kommer att finnas ett nationellt intresse för detta så småningom, men än så länge är vi inte mogna för det.

Men skulle utvecklingen nu gå mot en -gemensam vårddatabas kan det bli problem eftersom Landstinget Gävleborgs projekt med processer och flöden inte är förenligt med ett sådant projekt. Datorsystemet för processbaserad vård måste byggas från grunden och det går inte att först införa en gemensam vårddatabas och sedan applicera ett processtöd ovanpå det. Därför skulle den nationella inriktningen om en gemensam vårddatabas utgöra ett hinder för utvecklingen med processer och flöden.

- Jag är mest orolig för att staten kommer att skicka ut en massa pengar för att stödja projektet om NPÖ. Vi kommer att få problem om det blir en nationell standard. Pengar är ännu inte det stora problemet. Vi måste enas om lösningar som stödjer framtida sätt att bedriva vård på i stället för att föra in system som konserverar nuvarande arbetssätt, säger Kenneth Nilsson.

Han vet att han är ganska ensam om att gå ut med sina åsikter om den nationella satsningen, men han tror att många också håller med honom om att man bör ta det ganska lugnt med NPÖ. Därför fortsätter han att driva det egna projektet i Landstinget Gävleborg.

Emmy Zettergren-Lindkvist

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev