Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Smärta

Hjärnträning ska hjälpa mot långvarig smärta

Publicerad: 14 Oktober 2015, 05:00

Fysioterapeuterna Hélène Hallström och Birgitta Helmerson Ackelman, på Karolinska universitetssjukhuset, tror att metoden Graded Motor Imagery, GMI, kan träna upp hjärnan på patienter med svår smärta.

Foto: Linnea Rheborg/Bildbyrån

Tankegympa och speglar kan fungera som verktyg enligt en ny rehabiliteringsmetod för patienter med långvarig och svår smärta. Metoden introduceras nu i Sverige.


Ämnen i artikeln:

SmärtaRehabilitering

Än är metoden ny och oprövad inom svensk rehabilitering men fysioterapeuterna Hélène Hallström och Birgitta Helmerson Ackelman, som arbetar med smärtrehabilitering på Karolinska universitetssjukhuset, tror att Graded Motor Imagery, GMI, kan få stor betydelse för de patienter som haft långvarig och svår smärta.

– Av allt jag lärt mig under drygt 30 år som sjukgymnast så finns det inget som jag blivit så entusiastisk över som detta, säger Hélène Hallström.

Hon berättar om en av sina patienter som hade svår smärta och svullnad i en arm och hand. Att ens titta på, eller nudda vid handen och armen, utlöste smärta. Patienten påbörjade sin GMI-träning i vintras. Nu i augusti arbetade han 75 procent.

Hon visar bilder på hur den uppsvullna handen såg ut då och hur den i dag ser normal ut.

Metoden är utvecklad i Australien och bygger på kunskap om hur motorcortex fungerar, hur rörelsesekvenser byggs upp genom hjärnans olika nätverk samt hur cortex förändras vid långvarig smärta. Framför allt är GMI dokumenterad för behandling av kvarstående smärta, som komplexa regionala smärtsyndrom och fantomsmärta. Men även slitskador i nerverna till armen och handen, så kallade plexus­skador, har behandlats med GMI.

Träningen är uppdelad i tre steg. Först tränas synapserna genom höger- och vänsterdiskriminering, alltså förmågan att bestämma om en kroppsdel är höger eller ­vänster, något som smärtpatienter kan ha svårt att definiera. I det andra steget övas synapserna genom att patienten föreställer sig rörelser med den kroppsdel som gör ont.

Slutligen tränas rörelse­förmågan via spegelterapi där den friska kroppsdelen speglas så att patienten ser två friska kroppsdelar, till exempel två händer.

– Hjärnan luras att tro att det är den onda handen som ser normal ut och rör sig i spegeln, som den friska. Det kan tyckas lite spooky men det är väldigt tydligt hur hjärnan aktiveras av synintrycket, fortsätter Birgitta Helmerson Ackel­man.

För att nå framgång genom de olika stegen i metoden krävs att patienten tränar hjärnan flera gånger om dagen, lite åt gången under flera månader.

– Den svåra smärtan ställer till det i hjärnan på den som haft allvarliga problem under lång tid. Det blir ett enda virrvarr. För att få tillbaka motorisk funktion och rörelse måste patienten coachas att träna konsekvent, utan att ytter­ligare smärta uppstår, säger Birgitta Helmer­son Ackelman.

Vad tror du om GMI som rehabiliteringsmetod?

Anne Söderlund, ­professor i fysio­terapi vid Mälar­dalens ­högskola:– Jag känner inte till den närmare men de som ligger bakom är ju erkända forskare. GMI tycks vara en samling tekniker som kan hjälpa dem med svårare smärta. Några känner jag igen från rehabilitering vid stroke och neurogen smärta. Vilken nytta man kan ha av metoden vid rehabilitering av vanligare fall – som har mindre intensiv smärta – kan jag inte uttala mig om.Gunilla Brodda Jansen, docent, läkare i rehabiliterings­medicin:– De studier som finns om GMI bygger främst på fallstudier på patienter med komplext regionalt smärtsyndrom. Forskarna bakom metoden skriver själva att det behövs mer studier för att få evidens. Vad jag förstår är det ”grand tour” för GMI just nu. Den svenska kursen riktar sig till dem som arbetar med stress och smärta men studier med detta fokus saknas. Material som följer med kursen är tilltalande och snyggt presenterat. Men jag tror att man lovar mer än man kan hålla.Mari Lundberg, fysioterapeut, vice ord­förande i Swedish pain society:– Det är tung forskning som ligger bakom metoden, utifrån det vi vet om hjärnan och smärta. Så det finns ingen anledning att tvivla på resonemanget i sig. Det finns dock ännu inte tillräckligt med stöd för att säga att det finns evidens för att implementera detta brett inom svensk hälso- och sjukvård. Fler studier behövs.

MIA WÄRNGÅRD

Ämnen i artikeln:

SmärtaRehabilitering

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev