Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Smärta

Hormoncocktail fick råttor att producera mer insulin

Publicerad: 29 mars 2006, 09:15

Forskning i Lund visar att det nyupptäckta hormonet CART kan få råttor med diabetes att producera mer insulin. Forskarna hoppas att fynden kan vara första steget mot en ny form av behandling av typ 2-diabetes.


Förra året blev ett helt nytt läkemedel godkänt i USA för behandling av typ 2-diabetes. Läkemedlet heter Byetta och bygger på svenska upptäckter kring tarmhormonet GLP-1, som stimulerar den kroppsegna produktionen av insulin.

Forskare vid Lunds universitet har nu i samarbete med amerikanska kollegor visat att en signalpeptid med beteckningen CART tycks ha förmåga att samverka med GLP-1 och ytterligare öka produktionen av insulin - åtminstone i cellförsök. Fyndet publicerades i februarinumret av tidskriften Diabetes.

- GLP-1 har en mycket kraftig effekt på frisättningen av insulin. Vi blev därför överraskade av att det går att förstärka denna effekt ytterligare. I slutändan hoppas vi att den här upptäckten kan leda fram till en ny behandlingsprincip för typ 2-dia-betes, säger histologen och forskaren Nils Wierup, som är verksam vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Först att visa effekt på betaceller  CART är en relativt ny bekantskap för vetenskapen. Signalpeptiden upptäcktes i mitten av 1990-talet av amerikanska forskare som undersökte förändringar av genuttryck i   hjärnan på försöksdjur efter tillförsel av amfetamin och kokain. Studier har senare visat att CART har en dämpande effekt på aptiten.

Forskarna i Lund är först i världen med att visa att CART även kan ha betydelse för funktionen av de insulinproducerande betacellerna. I olika provrörsförsök undersökte Nils Wierup och hans medarbetare peptidens effekt på glukos-stimulerad insulinfrisättning i cell-öar från råttor.

- Vi såg att CART kan potentiera effekten av GLP-1 på insulinfrisättning i cellöar både från friska råttor och från råttor med en ärftlig variant av typ 2-diabetes. Den största effekten såg vi i cellöar från de sjuka djuren, säger Nils Wierup.

Viktig roll för insulinfrisättningen  Lundaforskarna har gjort ytterligare fynd som pekar på att CART kan ha betydelse vid diabetes. Betaceller från två typer av diabetiska råttor hade en kraftigt ökad produktion av peptiden jämfört med betaceller från friska djur, där CART knappt var detekterbart.

Tidigare har forskarna visat att knockoutmöss som saknar genen för CART har försämrad insöndring av insulin och har förhöjt blodsocker. Senare i livet blir mössen också överviktiga. Det är också känt att människor som har en sällsynt mutation i CART-genen blir kraftigt överviktiga och får en ökad risk för typ 2-diabetes.

- Sammantaget pekar resultaten på att CART kan ha en viktig roll för att styra kroppens insulinproduktion. Vår hypotes är att peptiden utsöndras från betacellerna för att stimulera den egna eller närliggande betacellers insulinfrisättning när denna är för låg, som vid typ 2-diabetes, säger Nils Wierup.

CART ger effekt endast med GLP-1  Samtidigt poängterar han att mycket fortfarande är okänt när det gäller vilken roll CART kan ha  vid diabetes. Ett problem som försvårar forskningen är att någon receptor för signalpeptiden ännu inte är känd.

Och ett motstridigt fynd som Lundaforskarna själva har gjort är att insulinproduktionen sjunker i cellöar som enbart stimuleras med CART. Det verkar alltså som att det måste till samtidig stimulans av GLP-1 för att CART ska ha en positiv effekt på insulinfrisättningen.

Går vidare med djurförsök  Nils Wierup och hans medarbetare går nu vidare med att undersöka huruvida deras fynd i cellförsök kan återupprepas i djurförsök. Planen är att studera effekterna av CART och GLP-1 på glukosbelastade möss.

- Om det försöket faller väl ut, är nästa steg att testa i en djurmodell för diabetes. Och om allt går bra hägrar på lång sikt förstås kliniska studier på människa, säger Nils Wierup.  Endokrinologiprofessorn Suad Efendic och hans medarbetare vid Karolinska institutet i Solna var i början av 1990-talet först i världen med att påvisa de blodsockersänkande effekterna av GLP-1 hos människa. Suad Efendic tycker att de aktuella fynden är spännande.

- De modulerande effekterna av CART på GLP-1 är värda att undersöka vidare. Det är intressant att CART finns i bukspottkörteln och att uttrycket är ändrat vid diabetes. Det återstår mycket forskning för att penetrera den fysiologiska och patofysiologiska betydelsen av CART. Inuläget skulle jag säga att dess roll vid diabetes är något oklar, säger han.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev