Inbyggt försvar mot magsår bifogas med smärtmedicin

- Jämfört med dagens antiinflammatoriska läkemedel verkar det som om medlet vi nu utvärderar har en bättre biverkningsprofil i mag-tarmkanalen. Resultat både från människa och från djur talar för detta, säger Bror Jonzon, medicinsk rådgivare för projektet vid Astra Zeneca i Södertälje.  Den vanligaste gruppen av smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel som används i dag är så kallade NSAID, non steroid anti inflammatory drugs. De verkar genom att hämma enzymet cyklooxygenas aktivitet. Därmed minskar produktionen av prostaglandiner, inflammatoriska signalämnen.  Problemet är att prostaglandinerna också har andra viktiga funktioner i kroppen, bland annat skyddar de magslemhinnan från det sura maginnehållet. En minskad produktion av prostaglandiner leder därför till en ökad risk för magsår och andra magbiverkningar.  Detta problem försöker nu läkemedelsutvecklarna på Astra Zeneca kringgå genom en läkemedelsmolekyl som har kvar de traditionella egenskaperna hos ett NSAID-medel, men som också ger ifrån sig kväveoxid, NO, en gas som visat sig ha en skyddande verkan på magslemhinnan.  Tillsammans med det franska forskningsbolaget NicOx har Astra Zeneca tagit fram den första substansen i denna nya klass av antiinflammatoriska läkemedel som döpts till Cinod, cycloxygenase inhibiting nitric oxide donators.  Slemmigare slemhinna skyddar  Exakt hur den skyddande effekten av kväveoxid uppkommer vet man inte. En trolig förklaring är att blodflödet i magslemhinnan ökar, vilket gör den tåligare. Till detta bidrar en ökad produktion av slem. Data tyder också på att kväveoxiden ger en ökad produktion av bikarbonat som minskar surheten i magsäcken.  Substansen som Astra Zeneca nu testar består till stora delar av samma molekyl som NSAID-medlet naproxen, med modifikationen att man kopplat på ytterligare en "molekylkomponent" som ger ifrån sig kväveoxid. När substansen tas upp i kroppen delar den sig till naproxen och ger ifrån sig kväveoxid. Angreppssättet har visat sig hålla måttet hittills.  I maj presenterade bolaget de första kliniska resultaten med den nya läkemedelskandidaten, som går under beteckningen AZD3582. Ett 30-tal friska frivilliga försökspersoner fick i en dubbelblind studie under skilda perioder äta naproxen och det nya medlet.  Ska inleda större studier  Studien visade att antalet skador på slemhinnan både i magsäcken och i tolvfingertarmen var signifikant högre när försökspersonerna fick naproxen jämfört med AZD3582. Efter tolv dagars behandling hade de som fått naproxen i genomsnitt tolv erosioner i slemhinnan jämfört med fyra när de tagit den nya substansen.  - Studien bekräftade vad vi sett i försök på djur, att AZD3582 har bättre säkerhetsprofil i mag-tarmkanalen, jämfört med NSAID-preparat. Vi har fått råg i ryggen att nu gå vidare och testa substansen i större studier, säger Bror Jonzon.  AZD3582 kan bli en ny konkurrent till de så kallade selektiva cox-2-hämmarna, som Vioxx och Celebra, en ny grupp antiinflammatoriska läkemedel som är utvecklade just för att vara skonsammare för magen.  Bror Jonzon är dock försiktig med att uttala sig om den magskyddande effekten av AZD3582, jämfört med cox-2-hämmarna.  - Men det har visat sig att cox-2-hämmarna inte når ända fram när det gäller magbiverkningar. De tycks till exempel tappa sitt skydd när man ger dem till hjärtpatienter som samtidigt får acetylsalicylsyra i lågdos, säger han.  Ett rimligt angreppssätt  Per M Hellström, professor i gastroenterologi vid Karolinska sjukhuset i Solna, menar att Astra Zenecas angreppssätt är intressant.  - Forskningen har visat att nivån av kroppsegen kväveoxid och graden på det inflammatoriska tillståndet i mag-tarmkanalen går hand i hand. Förr trodde man kväveoxiden var en del av den inflammatoriska reaktionen. Nu tror man i stället att det är kroppens eget skyddande svar på inflammationen. Mot den bakgrunden är det här en fullt rimlig läkemedelsutveckling. Om den kommer att fungera är dock för tidigt att säga, säger han.

Carl-Magnus Hake