Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Krav på säkrare och enklare hjärt-lungmaskiner

Publicerad: 27 april 2005, 06:00

De livsviktiga hjärt-lungmaskiner som används vid hjärtoperationer måste bli enklare och säkrare att hantera. Risken för fel är för stor. Det anser Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.


I dag läggs ett stort säkerhetsansvar på perfusionisten, den som sköter hjärt-lungmaskinen vid en hjärtoperation. Om någon av maskinens funktioner krånglar gäller det att snabbt ingripa.

- Hjärt-lungmaskinerna är potentiellt livsfarliga och det finns ingen gemensam standard för dem i dag. Detta ställer höga krav på perfusionisterna. Jag tycker att man kan göra maskinerna säkrare, säger Per Gillblom, civilingenjör på Läkemedelsverkets enhet för medicinteknik.

Även Lars Asteborg, medicinteknisk samordnare på Socialstyrelsen, anser att hjärt-lungmaskinerna borde göras mer användarvänliga.

- Det finns många problem i utrustningen som ännu inte har byggts bort, säger han.

En standardisering av slangar och krav på larmsystem är ett par punkter som nämns.

Incidenter med hjärt-lungmaskiner är ovanliga men kan få allvarliga konsekvenser om de inte snabbt upptäcks och åtgärdas.

"Vet inte hur stort mörkertalet är"  Enligt Socialstyrelsens riskdatabas, dit lex Maria-anmälningar rapporteras, har det sedan 1996 bara fattats beslut i fem ärenden där thoraxkirurgi och hjärt-lungmaskin nämns.

Hittills i år har dock redan två lex Maria-anmälningar lämnats in. En gäller problem med en nivåvakt som upphörde att fungera under hjärtoperationen av en sjuårig pojke på Universitetssjukhuset i Lund. Perfusionisten upptäckte detta och kunde stanna maskinen innan luft kom in i blodkärlssystemet.

Sjukhuset gjorde även en lex Maria-anmälan 2003, då det upptäcktes att blod läckte ut från hjärt-lungmaskinens oxygenator till värmeväxlarvattnet under operationen av en ettårig pojke. Orsaken var ett tillverkningsfel på maskinen.

I mars i år gjorde Akademiska sjukhuset i Uppsala en lex Maria-anmälan om problem med en hjärt-lungmaskin som fick fel på huvudpumpen som reglerar blodflödet vid en operation av ett klaff-fel. Enligt anmälan har det tidigare inträffat fyra händelser med samma maskin, som togs ur drift efter händelsen.

- Vi vet inte hur stort mörkertalet är och var sjukvården drar gränsen för vad de tycker att de ska anmäla, säger Hans Rudstam, tillsynsläkare på Socialstyrelsens tillsynsenhet i Örebro.

Vill ha standardiserad utbildning  På Universitetssjukhuset i Lund används hjärt-lungmaskiner runt 1400 gånger varje år, men det händer få missöden, säger Ingvar Nordstedt, tekniskt ansvarig på thoraxkliniken.

- Det rör sig om ett tiotal incidenter där den gängse rutinen frångås, utan att det är någon risk för skada, berättar han.  Ingvar Nordstedt menar att A och O för säkerheten är hög kompetens hos perfusionisten.

- Men visst finns det saker på maskinerna som kan förbättras.   Det är inte alltid som saker sitter där det är ergonomiskt bäst, eller att det tar för lång tid att hitta rätt i datamenyerna för att göra ett stopp av maskinen.

Perfusionisterna var tidigare oftast tekniker men det har blivit allt vanligare att sjukvårdspersonal, som genomgått särskild utbildning, tagit över skötseln av hjärt-lungmaskinerna.

Per Gillblom på Läkemedelsverket talar om behovet av en standardiserad utbildning, likväl som enklare och standardiserade apparater.

- En erfaren perfusionist är guld värd i dag, men sjukvården bör även ställa högre krav på tillverkarna då de köper in de här maskinerna, säger han.

Ett förslag till standardisering av hjärt-lungmaskiner diskuteras nu med tillverkarna, men det lär dröja innan det blir några resultat i verkligheten, tror Per Gillblom.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev