Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Närvaro i både knopp och kropp lindrade svåra ryggsmärtor

Publicerad: 25 mars 2002, 10:28

Behandlingsresistenta patienter med kronisk ländryggssmärta kan påtagligt minska sina besvär genom en ökad kroppsmedvetenhet. Genom att lära patienten att vara mer närvarande i sin kropp förbättrar man rörelsemönstret.I


den senaste rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU - "Ont i ryggen, ont i nacken" - var experterna eniga. Den bästa behandlingen vid oförklarlig ryggsmärta är anpassad fysisk träning.   Men hur denna träning ska gå till, är inte lika självklart.   Det menar Christina Schön-Ohlsson, sjukgymnast och doktorand vid institutionen för ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.  I ett pågående avhandlingsarbete har hon undervisat patienter med kronisk ländryggssmärta utifrån Feldenkreismetoden.   Enligt den metoden finns ett samband mellan ett nedsatt kroppsmedvetande och ett begränsat rörelsemönster. Behandlingen går därför ut på att lära patienten att vara mer närvarande i sin kropp medan han eller hon rör sig.    - Under alla år som jag arbetat som sjukgymnast har jag försökt att förstå vad det är som gör att så många människor drabbas av smärta i rygg, nacke och axlar, och hur man ska kunna hjälpa dem med träning. Mycket av den sjukgymnastik som ges i dag går ut på att träna muskulaturen, men det räcker oftast inte, säger Christina Schön-Ohlsson.  De patienter som ingick i hennes pilotstudie och som fick behandling utifrån Feldenkreismetoden, remitterades från ortopedkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Alla hade haft svåra ryggbesvär i över fem år. Samtliga patienter hade prövat traditionell sjukgymnastik utan framgång, fyra av dem hade dessutom genomgått ryggkirurgi.  Behandlingen pågick en gång i veckan i mellan sex och tolv månader. Patienternas rörelsemönster jämfördes före behandling, direkt efter samt 1 år efter avslutad behandling med rörelsemönster hos en lika stor kontrollgrupp av friska personer.  Personerna undersöktes vid rörelselaboratoriet på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.   Där testades patienternas och kontrollpersonernas rörelsemönster med hjälp av ett så kallat PLM-test.   Testet innebär att ett optoelektroniskt kamerasystem registrerar hur försökspersonen utför olika övningar, vilket resulterar i objektiva data på hur personen rör sig, se även Dagens Medicin 37/01.  Resultaten visar att patienterna med svår ryggsmärta förbättrade sin rörelseförmåga avsevärt efter behandling. Skillnaden i rörelsetid, smidighet och rörelseharmoni mellan ryggpatienterna och de friska kontrollpersonerna minskade dramatiskt efter "utbildningen".   Enligt Christina Schön-Ohlsson går kroppen inte att särskilja från medvetandet. Det vill säga våra rädslor, tankar, känslor, drömmar, minnen och fantasier.   Mycket av den information vi tar in registrerar vi omedvetet, vilket påverkar vår kropp och det sätt vi lever på.   - Det är inte kroppen som är problemet, utan hur vårt medvetande är bundet till muskulaturen, säger Christina Schön-Ohlsson.   - Man gör på ett visst sätt helt vanemässigt utan att vara medveten om det. Vissa av de patienter jag träffar rör sig som om de vore stelopererade, de har vant sig vid att begränsa kotpelarens rörlighet, något som till slut blir till en ond cirkel.  Jan Willén, ortopedkirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har tillsammans med en kollega intervjuat och undersökt cirka 20 patienter som behandlats utifrån Feldenkreismetoden.  - Ungefär 80 procent av patienterna kunde röra sig friare efter behandling. De hade betydligt mindre spänningar i muskulaturen, de kände sig mindre rädda och de åt mindre smärtstillande läkemedel. Feldenkreismetoden är en intressant metod väl värd att utvärderas, berättar Jan Willén.  Christina Schön-Ohlsson kompletterar i sitt arbete Feldenkreismetoden med ett psykosyntetiskt förhållningssätt. I psykosyntesen betraktar man bland annat känslor av smärta och sorg samt drömmar och önskningar som viktiga vägvisare till ett helare och mer fullödigt liv. Man lägger också vikt vid andliga och existentiella aspekter av livet.  - Har man svårt att sätta gränser, måste man öva sig rent kroppsligt på att känna efter så att man kan respektera och ta hänsyn till sina behov. Annars kränker man sig själv och till slut är det kroppen som måste sätta gränser, genom att till exempel uttrycka smärta, säger Christina Schön-Ohlsson.  I intervjuer med patienter som genomgått denna behandling, visar det sig att många lyckats ändra sitt rörelsemönster.   Patienterna hade lärt sig att lyssna till kroppen. De blev bättre både på att sätta gränser och att ge utlopp för sina inneboende resurser.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev