Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Patienter fick högre tröskel mot smärta i trötta muskler

Publicerad: 29 september 2004, 08:15

En uttröttad muskel behöver inte ge upphov till smärta. I stället kan uttröttningen utlösa kroppens egna skyddssystem mot smärta, både hos kvinnor med långvarig smärta i axlar och nacke, och hos friska, enligt sjukgymnasten Ann Perssons avhandling.


En stor del av dem som lider av långvarig smärta har värk som är relaterad till musklerna. Men vad det är som gör att vissa personer får dessa kroniska smärtor är fortfarande en i stora delar olöst gåta.  - I många år har man studerat musklerna, eftersom man har trott att smärtan har sitt ursprung där. Men på senare år har forskningen riktats mot centrala mekanismer, säger sjukgymnasten Ann Persson.  De senaste 20 åren har hon arbetat med patienter med långvarig smärta. Nyligen lade hon fram sin avhandling vid Lunds universitet. Nu är hon knuten till Umeå universitet.  Ann Persson och hennes medarbetare har studerat vad som händer när kvinnliga lokalvårdare som länge har haft ont i axlar och nacke tröttar ut musklerna. En grupp friska kvinnor har varit kontrollgrupp.  Uttröttning gav högre smärttröskel  Kvinnorna fick ett 1 kilo tungt band fäst runt handleden, och fick sedan hålla armen rakt ut från kroppen så länge de bara orkade. Med elektromyografi, EMG, registrerade forskarna hur skuldrans trapezius- och deltoideusmuskler på den belastade sidan tröttades ut. När kvinnorna hade släppt ned armen och vilat i 15 sekunder registrerades hur musklerna återhämtade sig.  Samtidigt mättes smärtkänsligheten i samma muskelområde, med en elektronisk algometer, som trycks vinkelrätt mot muskeln. När trycket blir så starkt att det upplevs som smärta eller obehag trycker försökspersonen på en signalknapp. Detta ger ett mått på en persons smärttröskel för tryck, det vill säga smärtkänslighet.  Resultatet var överraskande.  - Det visade sig att smärttrösklarna steg efter uttröttningen, kvinnorna blev alltså mindre smärtkänsliga efteråt. Andra studier, till exempel med fibromyalgipatienter, har visat att de blir mer smärtkänsliga efter uttröttning, säger Ann Persson.  Kvinnorna med värk orkade hålla den belastade armen kortare tid än de friska. Men de uttröttade musklerna återhämtade sig snabbt både hos de friska och hos dem med skulderbesvär och kvinnorna fortsatte att vara mindre smärtkänsliga en lång stund efter belastningen, se illustration ovan.  - Min förklaring är att den fysiska aktiviteten har aktiverat kroppens egna smärthämmande system, säger Ann Persson.  Resultatet stärker de teorier som går ut på att vila inte är lösningen på smärtproblemen, utan aktivitet.  Personer med långvarig smärta upplever ofta även muskeltrötthet och kopplar ihop detta med smärtan. Men Ann Persson anser att mekanismerna vid muskeluttröttning och smärtkänslighet är skilda och oberoende av varandra. Detta eftersom musklerna återhämtade sig snabbt, medan förändringen i smärtkänslighet dröjde kvar länge. Detta kan vara viktigt att tänka på vid bedömning av patienter med smärtproblem, anser hon.  Mekanism i centrala nervsystemet  Ett viktigt fynd är att den smärthämmande effekten märktes på båda sidorna av kroppen, även om bara den ena axeln och skuldran hade tröttats ut. När Ann Persson mätte smärttrösklarna i musklerna på den andra sidan, där handen hade vilat på en kudde i knäet hela tiden, kunde hon konstatera att smärtkänsligheten minskade även där.  - Att höjningen av smärttröskeln märks på båda sidor tyder på att det är en mekanism i det centrala nervsystemet, säger hon.  Ann Persson menar inte att hennes resultat motsäger tidigare studier som visar att statiskt och repetitivt muskelarbete kan utlösa smärta och öka smärtkänsligheten.  - Smärtans mekanismer är mycket komplexa. Det är inte så enkelt att man kan säga säkert att de som har ont har fått det av just belastning i arbetet. Vissa får ont och andra får inte ont, fastän de utsätts för samma arbetsmoment. Smärtan kan bero på de kroppsegna smärthämmande systemen eller förmågan till avslappning hos den enskilda individen, säger Ann Persson.  I en annan studie har hon också undersökt hur smärttrösklarna påverkas av upprepade smärtsamma tryck. De friska kvinnorna som undersöktes reagerade på två sätt. En grupp fick en ökad känslighet - smärttröskeln sänktes. Den andra gruppen fick höjda smärttrösklar.  Det visade sig att kvinnor som fött barn oftare reagerade med höjda smärttrösklar. En teori är att förlossningen har aktiverat ett smärthämmande system som kallas DNIC, diffuse noxious inhibitory control.  Ann Persson anser att alltför många i sjukvården är för försiktiga när det gäller råd om fysisk aktivitet till patienter med långvarig smärta.  - Många säger till patienten att "om det gör ont ska du vara försiktig och vila". Det rådet gäller alldeles i början vid en akut smärta, men inte vid långvarig smärta.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev