Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Smärta

Proteiner ger ledtrådar om Alzheimers sjukdom

Publicerad: 28 april 2008, 14:54

Alzheimers sjukdom kan uppkomma av att specifika proteiner i vätskan runt hjärnan och ryggmärgen inte klarar av att binda peptiden beta-amyloid, som då i stället kan bilda de karaktäristiska placken i hjärnan. Hypotesen presenteras i en avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg.


Biokemisten Sara Hansson har i sin avhandling undersökt om det finns några proteiner som är förändrade i ryggvätskan hos dementa, jämfört med jämngamla friska personer. Avhandlingen visar att flera proteiner i ryggvätskan förekommer i andra koncentrationer vid Alzheimers sjukdom jämfört med hur det är vid frontallobsdemens. Några av dessa förändrade proteiner, b-trace, transtyretin, a-1-antitrypsin och cystatin C, har i andra studier visat sig kunna binda beta-amyloid till sig.

En delstudie där proteiner från patienter med Alzheimers sjukdom eller frontallobdemens och från friska kontrollpersoner koncentrationsbestämdes, visade att nivåerna av alla proteinerna var sänkta i ryggvätskan hos dem med alzheimers jämfört med kontrollpersonerna.

Dessutom korrelerade nivåerna av transtyretin, cystatin C och b-trace starkt med nivåerna av beta-amyloid i ryggvätskan hos patienter med Alzheimers sjukdom.

– Detta skulle kunna tyda på att det finns färre proteiner som kan binda upp beta-amyloid i ryggvätskan vid Alzheimers sjukdom jämfört med hur det är hos friska kontrollpersoner och personer med frontallobsdemens, säger Sara Hansson.

Eftersom Alzheimers sjukdom bland annat karaktäriseras av att det i anslutning till de nedbrutna nervcellerna finns plack, som i huvudsak består av beta-amyloid, skulle en minskad förmåga att binda beta-amyloid kunna vara inblandad i sjukdomsmekanismen.

– Dessa studier behöver bekräftas och fördjupas i uppföljande studier, men kan förhoppningsvis i framtiden användas för att förstå orsaken till demenssjukdomarna och leda till bättre behandlingsmetoder för drabbade, säger Sara Hansson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev