Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Resistenta bakterier försvinner inte i tarmen

Publicerad: 19 juni 2007, 14:30

Kolibakterier som utvecklat resistens mot antibiotika kommer sannolikt att finnas kvar i tarmfloran även om man slutar använda antibiotika, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.


Enligt en teori skulle bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika lättare försvinna om användningen av antibiotika minskar. Teorin bygger på att resistenta bakterier behöver extra energi för att underhålla sina resistensgener jämfört med antibiotikakänsliga bakterier. Om antibiotika försvinner från miljön skulle detta vara till nackdel för de resistenta bakterierna.

Men svenska forskare visar nu att resistenta E coli-bakterier är lika bra på att kolonisera tarmen under längre tid som känsliga stammar. Rönen presenteras i en avhandling av mikrobiologen Nahid Karami vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

– Vår forskning tyder på att det inte kostar bakterierna så mycket att bära på en resistensgen, och det betyder antagligen att resistensen kommer att finnas kvar under lång tid hos tarmflorabakterien även om man slutar använda antibiotika, säger Nahid Karami i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.

Studierna bygger på analys av avföring från 128 svenska spädbarn. Resultaten visar att 21 procent av E coli-stammarna i barnens tarmflora var resistenta mot minst en typ av antibiotika. De resistenta stammarna fanns både hos barn som blivit behandlade med antibiotika men också hos barn som inte blivit behandlade med antibiotika.

I sitt avhandlingsarbete har Nahid Karami också undersökt överföring av resistensgener mot antibiotikumet ampicillin. Hon beskriver två fall av sådan överföring mellan kolibakterier som fanns samtidigt i ett barns tarm. Det ena fallet gällde ett barn som inte behandlades med det aktuella antibiotikumet.

– Våra resultat tyder på att överföring av resistensgener i tarmfloran kan vara ganska vanligt vilket gör resistensproblematiken mycket allvarligare, då gener lätt kan överföras från normalflorabakterier till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger Nahid Karami.     Avhandlingen på Göteborgs universitets hemsida

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev