Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Samtal om livsstil viktigt i nya råd för friska kärl

Publicerad: 17 maj 2006, 13:21

Friska hjärtan och blodkärl kräver helhetsgrepp på hälsan. Bra kost och regelbunden motion är grunden. Det slår Läkemedelsverket fast i de nya riktlinjerna för prevention av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.


- Det absolut viktigaste för att förebygga framtida hjärt-kärlsjukdom är att sluta röka, konstaterar Jan Håkansson, distriktsläkare vid Krokoms hälsocentral i Jämtland.

Han är en av dem som har varit med och arbetat fram Läkemedelsverkets färska behandlingsrekommendationer för att förebygga framtida hjärt-kärlsjukdom.

Med de nya rekommendationerna flyttar Läkemedelverket fokus från enskilda insatser mot högt blodtryck och höga blodfetter. I stället ska helhetshälsa vara målet. Att bara ha måttligt högt blodtryck, över 140/90, är inte nog för att bli klassad som riskpatient.

För att värdera en patients totala risk ska vårdpersonalen hellre utgå från en mall som tar hänsyn till flera riskfaktorer, bland annat övervikt, bukfetma, blodsockervärden, blodfetter och om det rör sig om en man eller kvinna. Mallen som rekommenderas är det så kallade Scoreinstrumentet, som rekommenderas av det europeiska hjärtsällskapet. Instrumentet kompletteras med familjehistoria, psykosociala faktorer och levnadsförhållanden i stort.

"Kanske behandlat för många"  Enligt Jan Håkansson innebär det nya greppet att primärvården kan behöva omvärdera tidigare insatta läkemedelsbehandlingar.

- Det kan hända att vi har behandlat för många med låg totalrisk tidigare, och det kan samtidigt hända att de med hög totalrisk inte fått tillräckligt intensiv behandling, säger han.

I de nya rekommendationerna får livsstilen en betydligt mer framträdande roll. Enligt dem bör första steget vid hög hjärt-kärlrisk vara livsstilsförändringar. Regelbunden motion, sund kosthållning, måttlig alkoholkonsumtion och så lite skadlig stress som möjligt rekommenderas. Först när sådana insatser har misslyckats ska läkemedel sättas in.

För att behandlingsrekommendationen ska fungera tillfredsställande ställs krav på att primärvårdspersonal fångar upp och tar sig tid med riskpatienter. Ett rådgivningssamtal där hela livssituationen ses över är Läkemedelsverkets rekommendation. Enligt Jan Håkansson är det ännu för tidigt att säga hur väl detta kommer att fungera.

- Det är svårt att säga. Men förhoppningsvis jobbar vi ju redan så här i dag. Det har sedan en tid anordnats mycket utbildningar i konsten att ha pedagogisk livsstilsrådgivning, säger han.

Enligt Jan Håkansson finns förstås risken att stressad vårdpersonal inte hinner med en fullständig livsstilsgenomgång.

- Men jag tycker att det är dags att vi slutar skylla på att vi inte har tid. Bra samtal leder till motiverade patienter och med det bättre behandling.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev