Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Smärta

Samtliga sjukhus bröt mot jämställdhetslagen

Publicerad: 8 April 2002, 11:39

Inte ett enda av 22 granskade länssjukhus i landet följer jämställdhetslagen. Det visar en analys av sjukhusens jämställdhetsplaner, som har gjorts av Sveriges kvinnliga läkares förening, KLF.


- Att det skulle vara så dåligt trodde vi inte. Vi hade hoppats att sjukhusen skulle ta jämställdhetslagen på allvar, säger Inger Mossberg, plastikkirurg vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och ordförande i KLF.  I november 2001 blev sjukhusdirektörerna för 22 länssjukhus uppmanade att skicka jämställdhetsplanen för år 2001 till Sveriges kvinnliga läkares förening, KLF. Styrelsen för KLF har sedan poängsatt planerna med hjälp av en checklista, som har utformats av jämställdhetsombudsmannen, JämO.  - Samtliga jämställdhetsplaner är undermåliga. De saknar väsentlig information om könsuppdelad lönestatistik, sjukfrånvaro, föräldraledighet och rekryteringsrutiner. Dessutom saknas i de flesta fall strategier för utvärdering och uppföljning, konstaterar Inger Mossberg.  Två sjukhus helt utan poäng  Högst på listan kom Helsingborgs lasarett och kvinno-, barn- och sinnescentrum, KBS-centrum, vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Båda anses ha goda ambitioner. De fick dock bara 12 poäng av 25 möjliga.  Ingrid Schlyter, chef för KBS-centrum vid Vrinnevisjukhuset, berättar att arbetet med att utforma en modell för lönestatistik enligt JämO:s intentioner pågår för fullt i Landstinget i Östergötland.  - På KBS-centrum håller vi också på att arbeta fram rekryteringsrutiner som tar hänsyn både till kön och etnicitet, säger Ingrid Schlyter.  Fyra sjukhus har skickat jämställdhetsplaner med svävande målsättningar. "Urvattnat" och "torftigt" är exempel på kommentarer om flera av de inskickade dokumenten.  Centralsjukhuset i Växjö delar bottenplatsen med Borås lasarett. Inget av sjukhusen fick någon poäng.  Sjukhusdirektör Ove Löfqvist på Centralsjukhuset i Växjö är medveten om att sjukhuset saknar jämställdhetsplan, men det betyder enligt honom inte att jämställdhetsfrågorna nonchaleras.  - Under den senaste lönerörelsen tycker jag att vi väl vägde in kvinnors lönekrav. Nu ska vi se vad andra har gjort och bättra oss, säger han.  Jämställdhetsplaner omfattar alla yrkesgrupper, men KLF har i bedömningen särskilt tagit hänsyn till frågor av intresse för kvinnliga läkare.  Mälarsjukhuset i Eskilstuna skriver i sin plan att det inte går att avläsa några direkta löneskillnader inom yrkeskategorierna. Ändå visar siffrorna tydligt att kvinnliga överläkare och specialistläkare vid sjukhuset har 96 procent av manliga kollegors lön för samma tjänst. Inte heller sjuksköterskornas löner är jämställda. De kvinnliga sjuksköterskorna har bara 97 procent av manliga kollegors lön.  - Det är anmärkningsvärt att sjukhusledningen inte kan se löneskillnaderna, trots att det finns god statistik, säger Inger Mossberg.  En bra jämställdhetsplan är dock ingen garanti för en jämn fördelning av kvinnor och män. Helsingborgs lasarett, som ligger i toppen av KLF:s lista, har inte en enda kvinna bland affärsområdescheferna.  Fem sjukhus skickade in planer för fel år. Tre av dem lämnade jämställdhetsplanen för 2002, som redovisas "utom tävlan".  Inger Mossberg tror att KLF:s mätning kan påverka sjukhusens förmåga att rekrytera i framtiden.  - När kvinnliga läkare ser att sjukhuset inte tar jämställdhetsarbetet på allvar eller att kvinnor har sämre löner tror jag att de väljer ett sjukhus där det står bättre till, säger hon.  ................................................  JämO: Jag är bekymrad men inte förvånad  - Jag är bekymrad men inte förvånad, säger jämställdhetsombudsmannen, JämO, Claes Borgström, när han tar del av resultatet i KLF:s analys av jämställdhetsplanerna på landets länssjukhus.  På uppdrag av JämO gjorde Statistiska centralbyrån för två år sedan en undersökning som visade att bara tre av fyra arbetsgivare inom den offentliga sektorn hade giltiga jämställdhetsplaner. Resultatet var ännu sämre inom det privata näringslivet. Bara var fjärde arbetsgivare hade presterat giltiga planer.  - Det här bekräftar att mycket återstår att göra. Många som vet att lagen ställer krav på jämställdhetsplaner gör något pliktskyldigt utan att ha förstått lagens syfte, säger Claes Borgström.  Avsikten är att planen ska ge stöd för den som vill bedriva ett jämställdhetsarbete, och att få den som inte är intresserad att ändå ta itu med det. JämO har tillsynsskyldighet och kan begära in planen från arbetsgivaren.  - När det inte finns någon plan eller om den är bristfällig är det vår uppgift att hjälpa till med råd och utbildning, säger Claes Borgström.  Om det ändå inte ger något resultat lämnas ärendet till jämställdhetsnämnden, som kan utdöma ett vite.  Sverige har haft en jämställdhetslag sedan 1980. Lagen har skärpts vid ett par tillfällen, senast i januari 2001.  Bland annat ställs numera mer detaljerade krav på att arbetsgivaren ska kartlägga lönerna och inom tre år rätta till eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män med samma jobb.

Carin Mannberg-Zackari

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev