Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Sparkrav och brist på läkare drabbar utsatt patientgrupp

Publicerad: 11 november 2003, 09:46

Sjukvården har svårt att klara av alla smärtpatienter. Det finns en oro för att de nedskärningar som nu sker ska förvärra läget för en redan svag patientgrupp. En ny stor undersökning visar att bara 2 procent av smärtpatienterna får träffa en smärtläkare.


En femtedel av den svenska befolkningen lider av ständiga, svåra smärtor. Allra vanligast är smärtor från utslitna leder och ryggsmärtor följt av smärtor från olika typer av skador och cancer. Det visar den svenska delen av en ännu opublicerad europeisk studie som bygger på 46000 intervjuer.   Uppgifterna presenterades nyligen vid ett möte i Prag av Harald Breivik, professor i anestesi på Rikshospitalet i Oslo, som leder studien. Han är ordförande i den europeiska smärtforskningsorganisationen Efic.   För att få hjälp för sina smärtor vänder sig de allra flesta till sina husläkare, visar studien. Nästa steg är ofta att träffa en specialist i ortopedi. Bara 2 procent av smärtpatienterna får träffa en läkare som är specialist i smärtlindring.  Specialitet med låg status  Smärtlindring har ingen högre status inom läkarkåren. Det anser Jan Lidbeck, chef för smärtrehab vid Helsingborgs lasarett. Han har fått i uppdrag av Svenska smärtläkarföreningen att kartlägga resurserna för smärtsjukvården i landet, ett arbete som beräknas bli klart i början av 2004.  Jan Lidbeck kan dock redan nu konstatera att det råder brist på smärtspecialister, trots att smärtlindring är en tilläggsspecialitet sedan 1996. I Region Skåne har till exempel Ystads lasarett tvingats lägga ned sin smärtrehabenhet eftersom det inte gick att rekrytera läkare.  I dag finns ett 50-tal smärtmottagningar i landet, varav närmare hälften är privata. För att få komma till en smärtklinik i den offentliga sjukvården krävs nästan undantagslöst remiss, med långa väntetider som följd.   Smärtkliniken vid Sunderby sjukhus, mellan Boden och Luleå, tar emot cirka 300 patienter per år. Väntetiderna för att få komma till kliniken är långa, mellan två och åtta månader.  Huddinge universitetssjukhus utanför Stockholm tar emot cirka 600 patienter per år på remiss.  - Behovet är naturligtvis betydligt större, säger överläkare Märta Segerdahl, anestesiolog och smärtspecialist vid enheten för anestesi.   Hon och hennes kollegor befarar att smärtpatienterna ytterligare hamnar i kläm när politikerna måste prioritera i nedskärningstider.  I Västra Götaland har hårda besparingskrav lett till att läns- och länsdelssjukhusen inte längre tar emot smärtpatienter. Professor Clas Mannheimer är ordförande för Svenska smärtläkarföreningen och chef för smärtcentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg. Det är den enda klinik som finns kvar i hela Västra Götaland.  - Smärtpatienter är en svag grupp av flera orsaker. Det är ingen homogen grupp. En stor del av patienterna har ingen diagnos och ett tillstånd som inte har en diagnos får en låg status, säger han.   Förhindra att patienten börjar få ont  Enligt Socialstyrelsens smärtutredning, som kom 1994, är ett multidisciplinärt omhändertagande det arbetssätt som fungerar bäst för att förbättra smärtpatienternas funktion och livskvalitet. Så arbetar smärtklinikerna i dag - olika specialistläkare och andra yrkesgrupper samarbetar i utredning och behandling.  Men Märta Segerdahl vid Huddinge universitetssjukhus anser att man också måste angripa problemet från andra hållet, det vill säga förebygga att smärta utvecklas till ett kroniskt tillstånd.  Tillsammans med anestesiologen Kajsa Giesecke har hon genomfört en studie vid den dagkirurgiska enheten vid Huddinge universitetssjukhus. Resultaten visar att de patienter som fick börja ta smärtstillande medel två dagar före sin operation, använde betydligt mindre smärtläkemedel fyra dagar efter ingreppet, jämfört med de patienter som startade medicineringen när de började känna smärta.  - Det handlar om att dämpa smärtsignalerna in till hjärnan så att patienten över huvud taget inte börjar känna smärta, förklarar Märta Segerdahl.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev