Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Specialtränad dator ställer snabb diagnos

Publicerad: 14 juni 2002, 08:44

Färre döda i hjärtinfarkt och lägre sjukvårdskostnader. Det är målet med ett datorsystem med konstgjord intelligens, som ska hjälpa till att ställa hjärtinfarktdiagnoser. Nu testas beslutsstödet på tre svenska kardiologkliniker.


Uppgiften för beslutsstödet är att inom två timmar efter patientens ankomst till sjukhus utesluta eller slå fast om en akut hjärtinfarkt är på gång - och hur stor den i så fall kommer att bli.   - Tack vare denna snabba diagnos kan man sätta in rätt behandling direkt och på så sätt minska skadorna och rädda liv. En annan poäng är att man kan identifiera de patienter som inte riskerar en infarkt, och slipper därmed lägga in dem för observation på dyra intensivvårdsplatser.  Det säger docent Torgny Groth vid forskningsföretaget Cardiological decision support AB i Uppsala, som utvecklat beslutsstödet AMI-DSS. Bakom företaget står forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.   Över 60 procent av dem som kommer till sjukhus med bröstsmärtor har svårtolkade EKG-förändringar eller normalt vilo-EKG vid ankomsten. Först efter flera provtagningar och EKG vet läkaren om det handlar om en akut hjärtinfarkt.   - Den proceduren tar mellan 12 och 24 timmar. Med beslutsstödet kan samma resultat nås på två timmar, berättar en av forskarna, överläkare Bertil Lindahl på kardiologiska kliniken, och ansvarig för behandlingen av patienter med akut hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom på sjukhuset.  På varje hjärtintensivvårdsavdelning som använder beslutsstödet finns en server med AMI-DSS-systemet. När en patient med misstänkt hjärtinfarkt kommer in tar en sjuksköterska blodprov, och registrerar detta i datorn. Proverna undersöks i ett analysinstrument som finns på avdelningen, med avseende på olika infarktmarkörer som läcker ut i blodet vid hjärtinfarkt, främst troponin och myoglobin.   - Tanken är att snabbtestet ska utföras av hia-sjuksköterskorna, först vid ankomsten till sjukhuset och efter 40, 80 och 120 minuter, säger Torgny Groth.   Efter drygt en kvart är analysen klar och testvärdena skickas över nätverket till servern, där värdena bearbetas. Resultaten skickas därefter med hjälp av radioLAN, ett trådlöst nätverk, till en handdator, där hia-sjuksköterskan och den behandlande läkaren kan se analysresultatet och datorns tolkning.  Hemligheten bakom den snabba diagnosen är datorns tolkningsmodul som bygger på artificiella neurala nätverksmetoder - ett slags konstgjord intelligens med andra ord.   - Vi har tränat datorn att känna igen och tolka vissa mönster utifrån ett stort antal typiska exempel. Datorn utgår från denna kunskap när nya patienter ska bedömas, förklarar forskare Johan Ellenius vid avdelningen för biomedicinsk informatik och systemanalys i Uppsala.  Datorn bygger sina beräkningar på koncentrationen av infarktmarkörerna i blodet. Varje sådan substans har sin speciella profil: En del utsöndras  tidigt och andra senare under det akuta förloppet, som kan pågå i flera timmar. Genom att väga samman en mängd variabler kan datorn avgöra om en hjärtinfarkt, med all sannolikhet, är på gång. Datorn kan också förutse om infarkten är liten eller stor.  Datorns slutsats ska dock bara ses som ett underlag för beslut, inte som någon definitiv diagnos, betonar både Torgny Groth och Bengt Lindahl. Det är alltid läkaren som ska fatta de avgörande medicinska besluten.  - Men det kan vara svårt att hålla alla provresultat och all information i huvudet, särskilt i en stressad situation. Här tror jag att ett beslutsstöd kan vara till stor hjälp, säger Bertil Lindahl.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev