Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Smärta

Talande huvuden ger hjälp åt hörselskadade i telefonen

Publicerad: 18 Oktober 2002, 13:55

Ett datoranimerat ansikte ska göra det lättare för gravt hörselskadade att använda telefon. Ansiktet, som kallas Synface, simulerar ansikts-rörelserna hos personen man samtalar med. Animationen sker samtidigt som talet och måste skapas nästan utan fördröjning.


Det konstgjorda ansiktet ger ett visuellt stöd för hörselskadade personer som tar emot telefonsamtal, och gör att de känner sig tryggare i kommunikationen, genom att Synface ser till att de även kan läsa på läpparna vad den andre säger.  I projektets början gjorde man en så kallad möjlighetsstudie, det vill säga ett test på om tekniken skulle fungera på det sätt man trodde och hoppades, förutsatt att man kunde få ut tillräckligt mycket information ur talsignalen.   Hörselskadade personer fick jämföra hur de uppfattade talade meddelanden från ett konstgjort ansikte jämfört med ett riktigt, levande ansikte. Det visade sig då att det konstgjorda ansiktet i vissa fall gav nästan lika god förståelse som det verkliga.  Språkets byggstenar sätts samman  Karl-Erik Spens är forskare vid hörselgruppen på institutionen för tal, musik och hörsel vid Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, och leder Synface-projektet tillsammans med Björn Granström, se artikel nedan.    - Man räknar med att det finns drygt 250 000 hörapparatbärare i Sverige i dag. Bland dem är 10 000 döva eller så gravt hörselskadade att de förmodligen inte skulle få så stor hjälp av det här hjälpmedlet. Resten skulle tjäna på det, säger Karl-Erik Spens.  Hårdvaran till hörhjälpmedlet består i huvudsak av en dator med ett telefonmodem. Det är i datorns programvara som allt arbete sker. Först frekvensanalyseras och tolkas telefonrösten.   Därefter sker en uppdelning i de språkets minsta beståndsdelar, som kallas fonem. Fonemen sätts ihop till en fonemsträng som sedan översätts till ansikts- och läpprörelser hos det animerade ansikte som visas på bildskärmen.  - Vi kan styra artikulationsgraden, det vill säga hur mycket läppar, tunga och mun ska röra sig. Personer upplever artikulation väldigt olika och i princip skulle vi kunna förse ansiktet med en "volymratt", så att man själv kan ställa in hur mycket artikulation man vill ha, berättar Karl-Erik Spens.  Svårast att tolka snabbt tal rätt  Det kan låta enkelt i teorin, men är en oerhört komplicerad process. Det största problemet är snabbheten, att kunna åstadkomma en bild som upplevs som synkron med talet. Men även precisionen utgör ett problem - även snabbt tal måste tolkas utan alltför många fel.   Bästa sättet att öka förståelsen är annars att tala långsamt. Enligt Karl-Erik Spens ökar en hörselskadad lyssnares förståelse avsevärt om talhastigheten minskas.  ..................................................  EU-anpassat datorstöd talar flera språk  Synface är ett av de svenska forskningsprojekt som fått EU-bidrag inom det femte ramprogrammet. KTH fungerar som koordinator.   Dagens Medicin har tidigare berättat om projektet Teleface, som innebar utveckling av ett datoranimerat ansikte på en datorskärm som tolkningsstöd för hörselskadade telefonanvändare, se Dagens Medicin  nr 46/00. Då hade projektet drivits i fyra år och man hoppades att kunna slutföra det inom något år.  - Men vi kunde inte få full finansiering från de svenska anslagsgivarna, berättar Björn Granström, professor på centrum för talteknologi, CTT, vid institutionen för tal, musik och hörsel på KTH, Tekniska högskolan i Stockholm.  Han är också en av projektledarna för Synface.  - Eftersom vi har en lång historia bakom oss när det gäller EU-finansiering, så bestämde vi oss för att söka EU-medel för projektet Synface, säger han.  Tre europeiska länder är med  Projektet "EU-anpassades" genom att antalet språk utökades.  Dessutom var det nödvändigt att engagera företrädare för såväl industri som användarorganisationer. KTH kom att få en naturlig roll som projektledare, eller koordinator som det heter på EU-språk, i förlängningen av det nygamla projektet.  - I projektet Synface visste vi redan från början vilka vi ville jobba med. Vi är fem deltagare från tre länder, där de övriga är två användarorganisationer, en högskola och ett företag, säger Björn Granström.  Han ser inga problem eller intressekonflikter med en så pass heterogen projektorganisation.  - Man har olika roller, helt enkelt. Det finns rätt omfattande avtal som alla projektdeltagare skriver på före projektstart och som reglerar alla detaljer kring rättigheter.  En prototyp för Synface ska vara klar inom två och ett halvt år.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev