Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Trots tuffa sparkrav gör landstingen storförlust

Publicerad: 11 maj 2004, 12:17

Även 2004 blir ett förlorat år för landstingen. Trots hårda sparpaket landar sektorn på 3,6 miljarder kronor i underskott vilket är över 4,1 miljarder sämre än väntat.


-  - Risken finns att förvaltningschefer och andra ute i landstingen tappar förtroendet för sparpaketen, vilket kan leda till sviktande budgetdisciplin, säger Stefan Ackerby, chefsekonom på Landstingsförbundet.   Skälen till att landstingen kommer att gå sämre än väntat är flera, enligt Landstingsförbundets senaste ekonomirapport som publiceras i dag onsdag den 12 maj.  Tuffast för landstingen är att skatteintäkterna bedöms bli 1,4 miljarder kronor lägre än vad förbundets novemberprognosen visade.   - Det beror på att skatteunderlaget väntas bli 13 miljarder kronor lägre i år än vad vi trodde i november i fjol. Det förklaras framför allt med minskad sysselsättning i landet, säger Stefan Ackerby.  Men även förra årets skatteintäkter blir sannolikt lägre än vad som skrevs i årsboksluten för 2003. Totalt är det troligen runt 900 miljoner kronor som har redovisats väl optimistiskt på intäktssidan i landstingens årsbokslut för i fjol. Det beror på att Ekonomistyrningsverket lämnat missvisande underlag till landstingen, enligt Landstingsförbundet.   - De 900 miljoner kronorna kommer tillbaka som en kostnad under 2004, säger Stefan Ackerby.  Därutöver har staten beslutat att kräva tillbaka totalt 2,6 miljarder av kommuner och landsting i en slutreglering av pensioner, se även Dagens Medicin nr 16/04.  Accepterar inte statens krav  Av dessa pengar kommer 845 miljoner kronor att tas från landstingens statliga intäkter under 2004, enligt Landstingsförbundet.  - Men vi har vänt oss kraftigt mot att staten gör så under ett pågående budgetår, så den frågan är inte färdigdiskuterad, säger Stefan Ackerby.   Sammanlagt blir detta 3 145 miljoner kronor i uteblivna intäkter, bortfall som blivit kända under de senaste månaderna. Stefan Ackerby vill dessutom lägga till 1 miljard kronor i uteblivna intäkter som varit kända sedan tidigare. Det rör sig om en reglering av det nu avvecklade momskontosystemet.  - Om man rättvisande ska jämföra 2003 med 2004 måste den miljarden räknas in, eftersom det är i år denna miljardintäkt uteblir, menar Stefan Ackerby.   Sammantaget betyder det här att landstingen väntas gå med 3,6 miljarder kronor i underskott i år. Det är över 1 miljard sämre än förra året, då landstingen landade på minus 2,4 i årsboksluten. Och det är över 4,1 miljarder sämre än vad landstingen själva budgeterat. Då spåddes landstingssektorn gå med drygt en halv miljard i överskott under 2004.   Enligt Stefan Ackerby beror felprognosen på orsaker som ligger utanför landstingens kontroll - en försenad konjunkturuppgång, en felbedömning från Ekonomistyrningsverket och ett regeringsbeslut.  Vad innebär det här för landstingen?

- Det beror på hur allvarligt landstingen tar på kravet att betala tillbaka underskott. Och jag har svårt att se att de har möjlighet att göra det, säger Stefan Ackerby.

Ny lag tvingar till budgetbalans  Sedan den nya kommunallagen trädde i kraft 2000 ska landstingen reglera ett underskott senast två år efter att det uppstått. Det betyder att underskott från 2000, 2001 och 2002 ska regleras senast i år. Det har dock få, kanske inget, landsting lyckats göra, enligt Landstingsförbundet.  - I år har landstingen en kostnadsutveckling på nära noll procent, vilket egentligen kan ses som en besparing, och tidigare beslutade sparprogram drivs igenom. Trots det blir resultatet sämre, och det är en olycklig signal till förvaltningarna. Det kan underminera förtroendet för systemet, om man lägger stora sparpaket utan att ekonomin vänder, säger Stefan Ackerby.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev