Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Tuffare konkurrens sätter lojaliteten på prov

Publicerad: 11 juni 2007, 09:28

Konkurrens och privatiseringar förändrar mycket i den svenska sjukvården – även synen på lojalitet mot arbetsgivaren. Den som startar eget utan att chefen vet om det kan råka illa ut. Det vet tre läkare i Karlstad


Det var i april 2005 som blixten slog ner på Universitetssjukhuset Örebro.
Då stod det klart att sjukhuset förlorat anbudet på att bygga upp en verksamhet med PCI, ballongvidgning, vid Centralsjukhuset i Karlstad.

Femårskontraktet gick i stället till det nystartade företaget Svensk PCI. Och tre av de läkare som var delägare eller medarbetare i företaget var läkare på kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. De hade – utan att berätta om det för sina chefer – förberett sitt anbud sedan flera månader tillbaka, samtidigt som sjukhuset som de var anställda på också arbetade på en del av ett anbud, som formellt lades in av Länsverksamheten internmedicin i Karlstad.

Läkarna stängdes av från sina tjänster. En blev sedan avskedad. Två, Mats Allared och ytterligare en läkare, sade upp sig själva och fick sluta omedelbart.

Att det fanns juridiskt stöd för att avskeda en av läkarna slog Örebro tingsrätt fast i en dom som kom i januari i år. Enligt rätten hade Universitetssjukhuset Örebro skadats av de tre läkarnas avhopp och Svensk PCI:s verksamhet, dels ekonomiskt, dels när det gällde andra landstings och sjukhus förtroende för sjukhuset.

– Jag blev mycket besviken att anställda kunde vara så illojala mot sjukhusets verksamhet att de i hemlighet lade ett konkurrerande anbud, säger Tore Öberg, sjukhus­direktör på Universitetssjukhuset i Örebro.

Mats Allared, en av de läkare som var med om att starta Svensk PCI:s verksamhet i Karlstad, ser annorlunda på vad som hände.

– När den här chansen kom, så ville vi vara med, säger han.

– Jag såg det mest som att söka ett jobb på ett annat ställe – och man säger inte upp sig innan man har fått ett nytt jobb.

Som att söka ett nytt jobb – eller ett stenhårt slag mot arbetsgivaren? Konflikten om PCI-verksamheten i Karlstad ställer synen på lojalitet mot arbetsgivaren inom sjukvården på sin spets.

Om en anställd i ett privat företag utanför arbetstid sysslar med konkurrerande verksamhet eller planerar att göra det, utan att meddela sina chefer, så är det ett solklart skäl för avsked.

Att samma krav på lojalitet gäller även för personer som är anställda inom den offentliga sjukvården har inte varit helt klart. Så länge som sjukvården inte var utsatt för någon större konkurrens var detta sällan något större problem. Nu, med större konkurrens och allt fler privat driv-
na verksamheter även inom offentligt finansierad sjukvård, är läget annorlunda.

– Jobbar man i ett privat företag så är det här saker som är självskrivna. Men det är inte lika tydligt och uttalat i offentlig verksamhet, säger Tore Öberg,

Men Universitetssjukhuset Örebro säljer vård till andra landsting och därför, anser han, skiljer det sig egentligen inte från ett privat företag i det avseendet att det kan skadas ekonomiskt.

Att de tre läkarna förberedde sitt anbud i hemlighet, medan de hela tiden var medvetna om att sjukhuset också arbetade med ett anbud på PCI-verksamheten, är något som Tore Öberg reagerade emot.

Hade det varit bättre om de berättat i förväg?

– Då hade vi i alla fall kunnat föra en diskussion om detta. Men hur den hade landat vet jag förstås inte, säger Tore Öberg.

– Jag fick inga signaler om detta, jag kunde inte i min fantasi föreställa mig att något sådant skulle hända.

Att läkarnas del i anbudet från Svensk PCI skulle kunna liknas vid att söka ett nytt jobb, avfärdar han helt.

– Här handlar det om att lägga ett anbud. De drog nytta av den kunskap de hade, säger Tore Öberg.

– Antag att de inte hade fått det här uppdraget. Då hade de arbetat kvar och dragit fördel av den trygghet som universitetssjukhuset ger. Ska man lägga ett konkurrerande anbud så får man först sluta.

På pci-verksamheten vid Centralsjukhuset i Karlstad rullar nu arbetet med kranskärlsröntgen och vidgning av igentäppta blodkärl på sedan nästan ett och ett halvt år tillbaka, se även Dagens Medicin nr 14/06.

Mats Allared, en av de läkare som lämnade Universitetssjukhuset Örebro så brådstörtat våren 2005, är nöjd.

– Verksamheten fungerar jättebra, patienterna mår bra, vi trivs jättefint i Karlstad.

Och så har det varit hela tiden, anser han. Problemet har inte varit verksamheten i Karlstad, utan situationen i Örebro.

– Jag och min kollega sade upp oss, utan uppsägningstid. Det skedde under galgen. Vi tog beslutet att säga upp oss för att vi ville göra ett avslut. Men det känns fortfarande som det blev fel, det är inte det avslut jag ville ha.

Varför inte det?

– För det första: mina patienter. Jag hade jobbat på sjukhuset i 25 år och fick inte säga adjö till mina patienter. De blev lämnade vind för våg. För det andra: mina arbetskamrater. Det blev ett fel avslut även mot dem.

Enligt Mats Allared hade de två andra läkarna och han räknat med att de skulle kunna stanna kvar på kardiologen ytterligare någon tid, skola in nya PCI-operatörer och på så sätt ordna en smidig övergång. Eftersom tre personer slutade abrupt, fick sjukhuset i stället under en övergångsperiod lösa bemanningen på olika tillfälliga sätt.

– Jag ser det fortfarande som att de gjorde fel. Sjukhuset hade inget att vinna på att göra på det sättet – det blev sämre för patienterna och dyrare för sjukhuset, säger Mats Allared.

Ni hade inte räknat med att sjukhusledningen skulle reagera som den gjorde?

– Vi blev väl förvånade. Vi hade nog räknat med att de skulle agera, men att de ändå skulle vilja utnyttja våra tjänster.

Mats Allared har också svårt att se att Svensk PCI:s verksamhet kan ha skadat Universitetssjukhuset Örebro så mycket som sjukhuset hävdar – omkring 10 miljoner för färre thoraxoperationer och omkring 50 miljoner kronor i minskat köp av vård från Landstinget i Värmland.

– Det var inte vårt beslut utan Landstinget i Värmlands beslut att ta hem PCI-verksamheten. Skadan för Universitetssjukhuset Örebro kom när Värmland tog hem patienterna.

Något som Mats Allared är besviken på är den lokala läkarföreningens agerande. Han ser det som att varken han eller hans kollega, som båda var medlemmar i Läkarförbundet, fick någon hjälp, förutom rådet att säga upp sig.

– Facket ställde sig direkt på arbetsgivarens sida. Jag har varit med i facket i 25 år, men så här efteråt känns det som att det varit i onödan.

Mårten Prag, överläkare på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, var ordförande i Örebro läns läkarförening då de tre läkarna stängdes av.

– De var duktiga och lojala med­arbetare som gjorde ett misstag. Vi höll med arbetsgivaren om att de var illojala i samband med PCI-upphandlingen, säger han.

Ursprungligen hade nog läkarföreningens representanter tänkt sig att de tre läkarna skulle kunna få stanna kvar på kardiologen en tid, så som de själva önskade. Men efter kontakter med jurister på Läkarförbundet fick de besked om att detta inte var möjligt.

– Vi hade juridiken emot oss. Vi försökte naturligtvis, det var ju en förhandlingssituation, säger Mårten Prag.

Vad tyckte de andra på sjukhuset?

– Det diskuterades mycket och många var upprörda över vad som hänt. Det kom som en blixt från klar himmel.

Efteråt har man på sjukhuset diskuterat om det inte vore bra att ha tydligare regler för hur man ska agera i liknande situationer. Mårten Prag jämför med privat verksamhet, där det ofta finns tydliga regler för vad som gäller för konkurrerande verksamhet.

– Nu när vi är med i EU och vården blir allt mer konkurrensutsatt så finns det all anledning att fundera på det här i förväg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev